Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRMANING förma4niŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till FÖRMANA; äv. konkret(are).
1) (†) till FÖRMANA 1: påminnelse, erinran. GR 11: 328 (1537).
2) (†) till FÖRMANA 2: krav; kravbrev. GR 3: 248 (1526).
3) (†) till FÖRMANA 3: åkallan, bön. Herren haffuer hördt mina förmaning. OPetri MenFall M 1 b (1526).
4) (†) till FÖRMANA 4: uppmaning. Han toogh then förmaning på sigh. 2Kor. 8: 17 (NT 1526; Bib. 1917: mottog villigt vår uppmaning). Hurulunde wij tiit och offte .. genom wåre Mandater, breff och förmaninger, haffue rådt oc budit eder .. Ati … GR 12: 257 (1539). AOxenstierna 1: 138 (1628). (Sv.) På din förmaning, (lat.) Admonitu tuo. Schultze Ordb. 2966 (c. 1755). Hallenberg Hist. 3: 412 (1793).
5) till FÖRMANA 5; ofta konkret(are), särsk. om tal l. skrift varigm ngn förmanas. Ställa l. rikta en förmaning till ngn. Han fick en allvarlig förmaning att hålla sig stilla. Slå alla förmaningar i vädret. Sedhan fölier een liten formaning til closterfolk och theres wener. OPetri Clost. (1528; i titeln). Then icke ansar förmaningar, han moste få hugg. Schroderus Comenius 729 (1639). Then (lärjunge) som .. hvarken igenom förmaningar eller straff låter sig rätta. SthmGymnPr. 1880, s. XXXI (1778). När han .. talat många förmaningens ord. Apg. 20: 2 (Bib. 1917; NT 1526: förmanat them medh mykit taal). jfr: Han skulle wara werldenne een förmaning til bätring. Syr. 44: 16 (Bib. 1541). — särsk. (i religiöst spr., äv. vard. med en viss skämtsam anstrykning) i uttr. (uppfostra l. hålla ngn, uppväxa) i (förr äv. med) tukt och Herrens l. (i den vardagliga anv. fortfarande nästan alltid) Herrans förmaning. J fädhra reeter icke idhor barn till wredhe, vtan vpfödher them medh toct och herrans förmaning. Ef. 6: 4 (NT 1526; Bib. 1917: Herrens tukt och förmaning; lat. in disciplina et correctione domini, gr.: ἐν παιδίᾳ καὶ νουϑεσίᾳ κυρίου). Grefve Lewenhaupt (har) blifvit .. förordnad, att .. (under överståthållarens tjänstledighet) hålla hufvudstaden i tukt och herrans förmaning. VexiöBl. 1842, nr 23, s. 1. Uppväxa i tukt och Herrens förmaning. Kat. 1878, nr 239.
6) (†) till FÖRMANA 6, i uttr. god förmaning, förord, rekommendation. Ath henne förmedhelst wår godha formaningh motthe vedherfaras saa mykit j samma sak som ræth ær. GR 4: 58 (1527).
Ssgr (i allm. till 5): FÖRMANINGS-BREV. AJGothus ThesEp. 1: 1 (1619). (Laurentius Petris) skarpa, af helig enthusiasm dicterade förmanings-bref till Konung Erik XIV. Hammarsköld SvVitt. 1: 66 (1818).
-GRAD. (†) liktydigt med: varningsgrad. SynodA 1: 210 (1698). Man (har) med dem (dvs. två oeniga äkta makar) i akttagit alla de varnings och förmanings grader, som uti kongl. Kyrko-Ordningen föreskrifvas. VDAkt. 1789, nr 276.
-SKRIFT. Chesnecopherus Skäl Hh 2 a (i handl. fr. 1594). Ärkebiskopen och en annan biskop .. uppvaktade Lovisa Ulrika med en .. varnings- och förmaningsskrift. Grimberg SvH 414 (1908).
-SKRIVELSE.
1) (†) till 4. GR 29: 206 (1559).
2) till 5.
-TAL. Serenius F 4 a (1734). Boken .. är .. ett .. till Furstarne, Ministrarne, Folken rigtadt varnings- och förmaningstal. Atterbom Siare 5: 15 (1849).

 

Spalt F 2933 band 9, 1927

Webbansvarig