| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRBINDNING i bet. 1 fö3r~bin2dniŋ l. fœ3r~, vard. stundom ~bin2iŋ, i övriga bet. förbin4dniŋ l. fœr-, vard. stundom -bin4iŋ, i Sveal. äv. 032 (Dalin i bet. 1 fö`rbi´nndning, i bet. 2, 4 förbi`nndninng), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) (föga br.) motsv. FÖRBINDA 1 a; äv. konkret. Taga bort förbindningen ifrån ögonen. Dalin (1852). Sundén (1885).
2) (numera mindre br.) motsv. FÖRBINDA 1 b: förbindande; i sht förr äv. konkret: förband; stundom mer l. mindre bildl. Carl XII Bref 123 (1712). Iag .. (har) giort (brevet till henne om mannens död) mycket kort till att icke öka swedan med långsam förbindning. JCederhielm (1719) i KKD 6: 285. Förbindningen gick up. Sahlstedt (1773). Ett djupt sår blöder igenom den tjockaste förbindning. De Geer Hjertkl. 222 (1841). Han .. hade visat utmärkt mod vid de blesserades förbindning på slagfältet. HLilljebjörn Hågk. 1: 105 (1865). — jfr SÅR-FÖRBINDNING.
3) (i fackspr., numera föga br.) motsv. FÖRBINDA 1 c: ombindning (av ymp o. d.); äv. konkret. Linc. (1640). Strålenhielm Ymp. 20 (1751). Så snart ympen fastvuxit vid Stammen, och börjar att växa, så afskär man förbindningen. Lundström Trädg. 1: 142 (1831). Därs. 143 (1852).
4) motsv. FÖRBINDA 4: sammanbindande, sammanfogande, förening; sättet varpå ngt är sammanfogat; konkret: vad som är sammanfogat, förbindande led o. d. — särsk.
a) (i fackspr.) motsv. FÖRBINDA 4 a: sammanfogning, hopfogning, sätt varpå ngt är sammanfogat; konkret, om led som infogas för att förena l. förstärka ngt. Carlberg SthmArchitCont. E 4 b (1740). Uti utanmuren (av masugnen) äro gjorda förbindningar med 5 hvarf järn-ankare öfver alla hörn. VetAH 1756, s. 194. Förbindningen mellan ryggkotorna är .. ytterst fast. Thorell Zool. 1: 225 (1860). För att åstadkomma en fast förbindning mellan (svarv-)spindeln och arbetsstycket. UB 6: 310 (1874). Ett bord med inläggningar och svängda förbindningar mellan fötterna. HistKonstindUtstMalmö 1896, s. 13. Spömjärde .. må ej vara tätare än att minsta afståndet mellan spöna är två samt mellan förbindningarne femton centimeter. FFS 1902, nr 31, s. 240. jfr DIAGONAL-, FLÄNS-, KORS-, LÅNGSKEPPS-, MUFF-, NIT-, SKARV-, TIMMER-FÖRBINDNING m. fl. — särsk.
α) byggn. Med hophuggning och förbindning förstås: alla till ett Timmerverk hörande delars utmätning och sammansättning på timmerplatsen. Stål Byggn. 1: 284 (1834).
β) skeppsb. om strävor (av trä l. järn) invändigt i ett fartyg gm vilka skeppskroppen förstärkes. Rajalin Skiepzb. 95 (1730). (Båtarna) äro (i fören) försedda med en stark förbindning, under hvilken båtshaken fästes. Gosselman Sjöm. 1: 31 (1839).
b) motsv. FÖRBINDA 4 b: sammanbindande, sammanknytande; äv. konkret, om sammanbindande led l. länk. NF 16: 562 (1892). Två .. höga torn, som öfverst hafva en galleriartad förbindning. TT 1896, Allm. s. 187.
c) (mindre br.) motsv. FÖRBINDA 4 c; om tankars förbindande med varandra, om ords förening till satser o. d.: sammanställning, förknippning, kombination. Wulf Köppen 1: 203 (1799). Vid .. (vokalernas) förbindning med andra bokstäfver. Trendelenburg GrSpr. 266 (1801). Den nödvändiga förbindning, som äger rum mellan .. Premiss och Konklusion .. kallas Konsequens. Afzelius Log. 34 (1839).
e) (†) motsv. FÖRBINDA 4 f, g: sammanslutning, förening; äv. konkretare. Så uthrättes med denne förbindningen (mellan konung o. folk) fast mehra än med alla de muhrar och vallar, som kunna reesas. RARP 15: 292 (1686). (Makterna) trodde .. (Frankrike) blifva förmäcktigt genom förbindning med Spanien. Nordberg C12 1: 491 (1740).
5) (†) motsv. FÖRBINDA 5: förening; jfr FÖRBINDELSE 2. Wijnet blifwer i Kalken medh Watn förmängdt .., hwilken förbindning och föreening .. sålunda förmengies, at … Schroderus Os. 1: 363 (1635; lat. copulatio). Denne senare förbindning (dvs. guldbromid) afgifver vid upphettning allt brom och lemnar guldet i metalliskt tillstånd. TT 1876, s. 45.
6) (†) motsv. FÖRBINDA 6: förpliktelse; stundom: överenskommelse, beslut; äv. konkretare; jfr FÖRBINDELSE 3. (Vi) beslute och förordne .. igenom een fullkomligh Samhälligheets Förbindning. Schroderus Os. 2: 316 (1635). (Kurfurstens gärningar) betyga, att han på .. sine så starke förbindningar lijthen reflexion baar. RARP 7: 120 (1660). Sahlstedt (1757).
7) (†) motsv. FÖRBINDA 8: förbund; sammansvärjning, sammangaddning; äv. konkretare; jfr FÖRBINDELSE 5. GR 16: 665 (1544). Theras förbindning, som stodho effter Borgmästare wäldet, bleff nedhertryckt. Schroderus Liv. 941 (1626).
(4 a) -JÄRN. (i fackspr.) TT 1902, M. s. 39. Spårvägsskenorna med tillhörande förbindningsjärn och klossar. TLev. 1907, nr 37, s. 4. —
(4 b) -LEDNING. (i fackspr.) Förbindes underjordisk ledning med luftledning, skall förbindningsledningen skyddas mot beröring genom lämplig skyddsbeklädnad. SFS 1902, nr 137, s. 17. —
(4 b) -LINJE. föreningslinje. Förbindningslinien mellan båda (magnet-)polerna. Fock 1Fys. 640 (1855). —
-MEDEL.
2) till 4 a: medel att fast sammanfoga ngt med ngt. Stenarne hvila på hvarandra utan tillhjelp af murbruk eller andra mekaniska förbindningsmedel. Bremer GVerld. 5: 94 (1862). Kindblad (1871).
3) till 4 b: medel att åstadkomma förbindelse; äv. i överförd anv. Ehrenheim Phys. 1: 302 (1822). (†) Förbindningsmedlens (dvs. kommunikationsmedlens) snabbhet och mångfald. Bremer Brev 3: 293 (1853). —
(4 a, b) -MUFF. tekn. Genom förbindningsmuffen sättes borröret .. i förbindelse med den maskin som framalstrar trycket. TT 1872, s. 260. —
(2, 4 b) -PLATS. —
(4 a, b) -PUNKT. —
(4 a) -RIBBA. skeppsb. Plåtarna i samma stråk stöta ”stumt” mot hvarandra och hopfogas förmedelst en på innersidan lagd växel- eller förbindningsribba. Hägg Flottan 59 (1904). —
(4 b) -SPÅR. järnvägsspår varigenom förbindelse åstadkommes, anslutningsspår. Förbindningsspår mellan statsbanan och .. verkstäderna. TT 1874, s. 55. —
-STÄLLE. särsk. till 4 a, b: ställe där ngt är hopfogat l. förenat med ngt annat. SFS 1904, nr 10, s. 7. —
-SÄTT. särsk. till 2. Flere (operationer) misslyckades än lyckades, hvartil jag tror deras förbindnings-sätt mäst var skuld. VeckoskrLäk. 4: 148 (1783). —
(4 b) -VÄG. (i fackspr.) väg som förbinder andra vägar. Utom mycket goda sido- och förbindnings-vägar, går en stor väg .. midt igenom hans område. Stiernstolpe Arndt 4: 167 (1808). TT 1872, s. 110.
Spalt F 2409 band 9, 1927