Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÄLL, sbst.3, n.?
Ordformer
(fäld)
Etymologi
[måhända uppkommet under invärkan av d. fæld, sidoform till l. ombildning av fald (se FALL)]
(†) fall. Ty ware them j wedergäld, / Til en snaro och dödzens fäld, / Thet bordh som them skull’ födha. Ps. 1633, s. 90; jfr Ps. 1695, 68: 9. Anm. Motsv. ställe lyder i Bib. 1541, Psalt. 69: 23: til fall, i Ps. 1673, s. 42: Til en Snaro och Dödzfeld. Först Bib. 1703 har: til ena fällo.

 

Spalt F 2055 band 9, 1926

Webbansvarig