Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUND fun4d, sbst.1 ((†) r. l. m. l. f. GR 4: 15 (1527), Wettersten Forssa 40 (c. 1750); n. RA 2: 335 (1569), Lysander RomLittH 191 (1858)), numera (utom i bet. 2) bl. i pl. funder fun3der2 l. 40 (Apg. 17: 29 (1526) osv.), förr äv. (ss. n.) = (Angermannus FörsprKyrkost. A 3 a (1587), ESjöberg 169 (1820)); stundom (i bet. 6) FUNTER fun3ter2, pl.
Ordformer
(fund- 1526 osv. fwnn- 1526 (: fwnnor, pl.). funter, pl. 18921903)
Etymologi
[fsv. fund, f. o. n., funder, m., motsv. d. fund, isl. fundr, mnt. vunt, t. fund; till FINNA; jfr FYND, ävensom SAMFUND o. FUNDA. Formen funter torde bero på inflytande från ordets uttal i t.]
1) (†) fynd; abstr. o. konkret. I Balung Sokn hafuer en Bonde .. funnit 3 pottor i Jorden der i funnes en stor hop gulringer … Samma fund togh Nils Bengtson på Westerårs til Konungens behof. Bureus Suml. 76 (c. 1600). Förhoppning om .. rik fund. Wettersten Forssa 40 (c. 1750).
2) [jfr mnt. to funde komen] i uttr. komma under fund (ofta skrivet underfund) med (ngt), komma på det klara med (ngt), bliva klok på (ngt), få nys om (ngt); äv. med avs. på person: komma till en klar uppfattning av (ngns) karaktär l. intentioner o. d. HSH 9: 125 (c. 1750). Man kom snart under fund med rätta förhållandet. Fryxell Ber. 6: 462 (1833). Ingen kom / Dock under fund med hvad han talte om. CVAStrandberg 3: 194 (1869). Hur Petrarcas allra första redaktion af detta viktiga triumfkapitel lydde .. är knappast möjligt att nu komma under fund med. Wulff Petrarcab. 431 (1907).
3) (†; jfr dock slutet) om ngt som man tänkt ut l. funderat ut l. hittat på att göra l. praktisera; påhitt, påfund; sinnrik idé l. plan. Thetta är en Poetisk fund. Sigfridi G 5 b (1619). Bruket af .. (akrostikon) .. är ett nyare fund. Lysander RomLittH 191 (1858). — jfr MÄNNISKO-, PÅ-FUND. — särsk. (numera i sht i skriftspr.) i pl.: påhitt, påfund; sinnrika tankar l. infall; numera bl. i nedsättande mening: dumma l. onödiga påhitt, spetsfundigheter, finesser. Menniskiers fwnnor the gudh inthet bwdit haffuer. GR 3: 332 (1526). Den Djupsinniga Leibnitz, som med sina funder roat hela den Lärda världen. Laurel Runaalph. 15 (1768). Det är ock ett af de nyares fund, / Att botanisera på himmelens rund. ESjöberg 169 (1820). En af theoretiska funder framkallad omstöpning. Rydqvist SSL 5: 233 (1874). De gamla gymnasiilektorer som öfverlefvat förändringen och ej föredragit, att .. draga sig i tid undan den nya tidens funder. Ödman VårD 1: 38 (1884, 1887). jfr SPETS-FUNDER.
4) (†) alster av (sinnrik) konstruktiv värksamhet, uppfinning. (Vi) skolom .. icke tenckia ath gudhdomen är liker widh guld och silffuer eller steena som kosteligha vthhughne äro eller någhro menniskios konst och funder. Apg. 17: 29 (NT 1526). Allehanda tilförene osedde och ohörde gagnelige funder, handgrep, och Näringsmedel. Stiernhielm Arch. C 2 b (1644). Reverberer Ugnar .. synes mig kunna paszera för en af de nyttigste Funder at spara Weden. Hiärne Wed. 25 (1696).
5) (†; jfr dock slutet) om påhitt l. påfund i ond l. bedräglig avsikt, svek, knep, fint; äv. abstraktare l. koll.: illfundighet, falskhet, lömskhet, ränksmideri, stämplingar. Begynnar han nw paa nyth brwka sin gambla fwndh med hotth, trwgh, och wnsägn. GR 4: 15 (1527). Betenkte han itt nyt ohörligit fund til at beteckie sitt onde upsåt med. RA 2: 335 (1569). Åt ögat måttar han med ilsket fund. Franzén Skald. 6: 357 (c. 1840). jfr DJÄVULS-, SKALKA-FUND. — särsk. (numera i sht i skriftspr.) i pl.: onda l. illfundiga påhitt l. planer, stämplingar, ränker; ofta (i religiös stil) i uttr. satans l. djävulens funder. Bruncke han gaf dem mång vänliga ord, / Med list, otro och falska funder. SvFolkv. 1: 425. GR 3: 115 (1526). Att (änglarna) .. altijd skole achta, wachta och wårda the små Barnen .. emoot Dieffuulens funder och lister. PJGothus Luther ScrSent. V 6 b (1597). Alsköns tarflige funder. Stiernhielm Öfv. (1668). Ska jag vara med om maskopi och funder på gamla dar? Geijerstam KBrandt 195 (1904). jfr ILL-FUNDER.
6) (numera bl. vard.) i pl.: upptåg, spratt, trick, konster. (Springbrunnarna) Med sina gullfiskars lekande funder. Atterbom 1: 113 (1854). Farbror Peder smög sig bakom en log-vägg .. och hade åtskilliga funter för sig, hvilka slöto med, att han fick fram en ”Lommeflaske”. Adelsköld Äfv. 68 (1892). Quennerstedt Torneå 2: 249 (1903).
Ssgr: (1) FUND-ORT. (†) fyndort. Nilsson Fauna II. 1: XXXIX (1835). Därs. 11 (1858).
(3) -RIK. (†) konstrik. Fundrijka Poëter. Hiärne Orth. 18 (1717).

 

Spalt F 1824 band 9, 1926

Webbansvarig