Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FODRING 3driŋ2, sbst.1, r. l. f. (m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(fod(h)r- 1526 osv. foddr- 1538 (: höstfoddringen). f(f)oder(r)- 15401626. fo(o)r- (fohr-) 15291846 (: foringshäst). fordr- 1557 (: lagmansfordring)1825. -erung 1626)
Etymologi
[fsv. fodhring, fo(de)ringh; jfr mnt. voderinge]
vbalsbst. till FODRA, v.1 1.
1) handling(en) att (ut)fodra (kreatur), (ut-) fodrande; utfodring. (Lat.) Pastio .. (sv.) Betning, fodring. Ekblad 264 (1764). Kornas fodring och vård. QLm. I. 3: 37 (1833). Dagens lösen är: individuell utfodring, grundad på försök och ej fodring efter ett stående recept. TLandtm. 1897, s. 369. — jfr STALL-, SVÄLT-, UT-FODRING m. fl.
2) (i sht i fråga om ä. förh.): förhållande(t) l. skyldighet(en) att hålla (annan person tillhöriga) kreatur med foder; särsk. (förr) i fråga om skyldighet (som särsk. påvilade allmogen) att (mottaga o.) underhålla kreatur (särsk. hästar) tillhöriga konungen l. frälseman l. högre andlig l. världslig ämbetsman; äv. om ersättning för befrielse från nämnda fodringsskyldighet, särsk. kam. om en på denna väg uppkommen, i jordeboksräntan ingående grundskatt, som avskrevs 1892; förr äv. (i uttr. sådana som rida i fodring, löpa i fodring, utlöpa fodringen o. d.) om den egendomliga form för utkrävande av fodringsskyldighet som bestod däri att djuren (hästarna) fördes omkring från den ena byn l. gården till den andra för att utfodras viss tid på vart ställe; jfr HÄSTE-LOPP. GR 3: 273 (1526). Wij .. vele skicke nogra hesther ther nid som fodringhen vthlopa skwla. Därs. 4: 51 (1527). (I Östbo) måga bönderna lösa fordringhen j år epther gambla siduenien pa thet thee skola beuisa siigh j then gærdz vthlægningh ueluiliege. Därs. 86. (Vi bönder) skolom wtgiffwe edher högmectige Nådz fogte i fooringh, såsom om sommaren sker: rågh och korn. BtFinlH 3: 253 (1550). Konungzfodringen skal .. all i Oxar vpbäras, Men åhrlige Fodringen (dvs. årlig skatt i stället för fodring av slottsfogdarnas hästar) helfften i Oxar, och helfften i Penningar vthgöres. Mandat 17/5 1622, s. A 3 b. Forssell Hist. 1: 185 (1869). Hildebrand Statsförf. 152 (1896). — jfr BISKOPS-, FOGDE-, HÄST-, KONUNGS-, LAGMANS-, STOR(E)-FODRING m. fl.
3) (†) foderhämtning, furagering. The Danske på fodringen droge. Hund E14 266 (1605). Hannibals Folck .. wordo vthdragne på fodring. Schroderus Liv. 265 (1626). Nordforss (1805).
4) landt. vid utfodring använd fodermängd; förr äv.: foder, furage. Meste parten wore vth vppå Landet, Wedh och Foderung til at förskaffa. Schroderus Liv. 552 (1626). Dalin (1851). Till besättningen .. har fodringen under 4 1/2 månad varit 25 liter potatisdrank, 2 1/2 kgr. roste, 5 kgr. ängshö och 5 kgr. halm per ko. Nathorst LandtbrSk. 58 (1896). WoH (1904).
Ssgr: A (†): (2) FODRINGA-MALT. fodermalt. Skattamalt och fodhringamalt. HH XI. 1: 41 (1530).
B: (2) FODRINGS-GÄSTNING. (†) gästning i följd av hästelopp. Skulle .. vthi fodringz gästning, hwar blifwa ther han lagder war, och icke hwar annan til dryckz besökia. Girs G1 116 (c. 1630).
(2) -HÄST. (förr) kam. foderhäst. Ther nästh är agthendis athe holle årlighan fogthen fodringz hästher. Lignell Dal 1: 294 (i handl. fr. 1540). Kon:ge Ma:tt haffver efftherlatijdt them (dvs. inbyggarna i vissa härad) för thetta åhr .. frij för 3 fodringx hästar. GR 25: 16 (1555). Forssell Hist. 1: Bil. 65 (1869; om förh. 1543).
(2) -JÄRN. (förr) kam. i järn utgående utskyld ss. ersättning för befrielse från ”fodring”. Häste- eller fodringsjern. Johansson Noraskog 2: 271 (efter handl. fr. 1553). JernkA 1844, 2: 118 (1557).
(1) -METOD. QLm. I. 3: 41 (1833).
(2) -OXE. (i sht i fråga om ä. förh.) foderoxe. Rääf Ydre 1: 366 (i handl. fr. 1619). (Böndernas) sätt att sköta ”fodringshästar” och ”fodringsoxar” kunde .. (godsägaren) ej gilla. LAHT 1893, s. 63.
(2) -SKYLDIGHET~200 l. ~102. (i sht i fråga om ä. förh.) Nordström Samh. 1: 165 (1839).

 

Spalt F 1029 band 8, 1925

Webbansvarig