Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLÖNTIG, adj. -are.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) flönti(gär), halvfånig; av ovisst urspr.]
(i Finl., starkt vard.) narraktig, löjlig, enfaldig. FoU 15: 44 (1902).

 

Spalt F 1000 band 8, 1925

Webbansvarig