Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLISS flis4, sbst.2, n.; best. -et.
Ordformer
(flis (flijs) 1681—1762. fliss 1694 osv. fless 1749)
Etymologi
[sv. dial. fliss; till FLISSA; jfr nisl. fliss]
(vard., numera föga br.) om omåttligt l. ohöviskt l. dumt skratt; flin; fnitter; fnissande; förr stundom: nojs? Verelius 74 (1681). Jag sökte att divertera henne med discourse, men svarade föga, utan fliss och skratt var med henne och pigorne ständigt. Roland Minn. 29 (c. 1748). Med dygdens sköld du dig beväpnar, / Hatar fliss och ras. Bellman 5: 85 (c. 1790). Östergren (1921).
Ssg (möjl. eg. till FLISSA): FLISS-MÄRR, f. (†) Då han och skulle angrijpit kyrckioherdens hustro, kallandes henne flissmärr. HärnösDP 1694, s. 143.

 

Spalt F 814 band 8, 1925

Webbansvarig