Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FJÅKIG l. FJÅKOT, adj.
Ordformer
(-ig Weste (1807), Larsen (1865). -ug Sahlstedt (1773), Widegren (1788). -ot Kolmodin QvSp. 1: 44 (1732), Lind (1749))
Etymologi
[jfr sv. dial. fjåkug, d. fjoget; se för övr. FJÅKA]
(†) fnoskig, fjoskig; fjollig, narraktig. Tro icke mig therom, at jag så fiåkot är, / At jag med ord och bön af honom slikt begiär. Kolmodin QvSp. 1: 44 (1732). Sahlstedt (1773). Larsen (1865).
Avledn.: FJÅKIGHET, r. l. f. (†) Sahlstedt (1773). Widegren (1788).

 

Spalt F 667 band 8, 1924

Webbansvarig