Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FIXERA fikse4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; FIXATION (numera nästan bl. i fackspr., i sht i bet. 1 b o. 4).
Etymologi
[jfr t. fixieren, ävensom eng. fix, v.; av fr. fixer, avledn. av fixe, adj. (se FIX)]
Lind (1749).
1) (mindre br. utom i b) fästa (ngt vid l. på ngt o. d.); eg. o. bildl. Att efter hand kunna fixera .. (lönerna) vid vissa Professioner. Calonius Bref 369 (1798). Föremålets fixering på ögonens näthinnor. Rydberg Varia 133 (1894). (Det av vinden förda fröets) fixering vid marken. BotN 1895, s. 147. — särsk.
a) (†) binda (ngn l. ngt) vid en bestämd plats; särsk. i p. pf. med adjektivisk bet.: fast; som ej flyttar (sig); bofast. Han är nu fixerad i Stockholm. Kellgren BrefClewb. 78 (1784). Fixerad eller flyttande Värk. LittT 1795, s. 322.
b) [bet. associeras gärna med 2] (i fackspr., fullt br.) (medelst mekaniska anordningar) fästa (ngt) stadigt i ett visst läge; särsk. med. medelst spjälförband l. dyl. fästa (en lem o. d.) i orubbligt läge. Fixera ett benbrott, dvs. (lägga rätt o. därefter) gipsa l. spjäla o. d. Roosval Schmidt 10 (1896). Att behandla frakturer med endast massage och gymnastik utan samtidig fixation, är .. alldeles fördömligt. Wide MedGymn. 347 (1896). Underarmen fixeras på ett stativ genom tvänne stadiga skrufbandager. PedT 1897, s. 423. 2NF 20: 976 (1914).
c) (föga br.) (skarpt o. stadigt) fästa l. inrikta (sina blickar l. sina tankar o. d. på ngt); jfr 4 o. 5. Han fixerar sina stela ögon på den olyckliga. Almqvist Amor. 293 (1822, 1839). Fixera .. sina tankar, sina bekymmer och sträfvanden på ngt. Cavallin (1875). Dahlgren Stanley 2: 371 (1890).
2) (i sht i fackspr.) göra fast l. beständig; bringa till en bestämd form l. beskaffenhet l. till ett bestämt uttryck o. d. (som sedan icke förändras); refl.: bliva fast l. beständig, övergå till en bestämd form osv., stadga sig (i en bestämd form); i p. pf. stundom övergående i adjektivisk bet.: fast, oföränderlig. Fixera en stämning i ord, i en dikt. Tegnér FilosEstetSkr. 267 (1808). Herrarnas moder tyckas ännu icke vilja fixera sig. JournLTh. 1811, s. 367. Här ha Ni nu en del af mina minnen .., fixerade på papper. Quennerstedt Smål. 2 (1891); jfr 1. Tack vare dessa (mekaniska reproduktions-)pianon kan man numera fixera och för framtiden bevara improvisationer. 2NF 18: 2 (1912). — särsk.
a) (i fackspr.) förvandla (ett flytande l. gasformigt ämne) i fast form; binda (ett flyktigt ämne genom att låta det ingå i en beständig förening). Möller 1: 328 (1745). Oxigene (dvs. syre) i et fixeradt tillstånd. VetAH 1800, s. 29. (Gips kan) begagnas att .. utströs öfver spillningen för fixerandet af dess ammoniak. Lundequist Landtbr. 1: 70 (1850). 2NF (1907).
b) fotogr. göra (en bild) ljusbeständig gm att borttvätta de ljuskänsliga ämnen som efter exponeringen finnas kvar på plåten l. papperet. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 40. År 1814 upptäckte fransmannen Niépce .. ett sätt .. att fixera .. bilderna. Nyblæus Fotogr. 2 (1874). Negativens fixering. Roosval Schmidt 161 (1896; rubrik). 2UB 10: 353 (1907).
c) tekn. med avs. på färg o. d.: göra beständig; särsk.: (gm bet- l. bindemedel o. d.) säkert fästa (färgen osv.) vid sitt underlag. Bronsfärgen (på trä o. d.) fixeras med limlösning l. fernissa. Man betjenar sig af olika metoder till (anilinfärgernas) .. fixering. AHB 56: 2 (1871). En kolteckning fixeras medelst fixersprit. Östergren (1920).
d) naturv. gm behandling med vissa vätskor l. gaser konservera (organiska vävnader o. d.) på sådant sätt att de bibehålla sin form o. struktur oförändrade. Ett .. genom fixering och färgning förberedt undersökningsmaterial. VerdS 88—89: 6 (1900). 2NF (1907).
3) fastställa, fastslå, (noggrant) bestämma; noggrant angiva, precisera (ngt); i p. pf. ofta närmande sig l. övergående i adjektivisk bet.: bestämd, preciserad, fast, fix. Fixera ett antal, en summa, ett pris. Avtalet bör skriftligen fixeras. Fixera en metod för ngt. Fixera ett begrepp, ett ords betydelse. Fixera årtalet för en viss händelse. Fixerade priser, löner. Fixerade lärosatser. Sahlstedt (1769). Ordens bemärkelser (äro) icke alltid .. afgjordt fixerade. Leopold 5: 1 (c. 1830). Försök, i hvilka det .. aldrig rätt lyckas att fixera orsak och verkan. Geijer I. 8: 339 (1839). Den nya beskattning, som .. under namnet ”gärd” blifvit en fixerad prestutlaga. Forssell Hist. 1: 205 (1869). (I en diskussion är det lämpligt) att med några ord på ett papper fixera för sig de synpunkter, man vill ha fram. VerdS 197: 21 (1913).
4) [efter motsv. anv. i t.; eg.: fasthålla (med blicken); jfr 1 c] skarpt (o. oavvändt) se på l. betrakta (ngn l. ngt), skarpt inrikta l. fästa blicken (på ngn l. ngt). Fixera ngn länge, forskande, oförskämt. (Med blicken) fixera en viss punkt. En (skarpt) fixerande blick. Ett fixerande ögonkast. Rosalie .. fixerar honom. Björn FörfYngl. 111 (1792). Tjenstemannen, som betänkligt fixerade mitt pipskägg. Snellman Tyskl. 316 (1842). Förekommer .. förlamning af en eller flere ögonmuskler på den ena sidan, så öfvertager det andra, med normal rörlighet försedda ögat fixationen. MedMånRevy 1897, s. 74.
5) [efter motsv. anv. i t.; jfr 1 c] pedag. koncentrera uppmärksamheten starkt på (ngt, i sht ngn enskildhet o. d.); särsk. i uttr. fixerande uppmärksamhetstyp o. d. (motsatt: ”fladdrande” l. fluktuerande). (Jämförelsen) lär .. (eleverna) att fixera skildringens detaljer. Verd. 1886, s. 108. Hos somliga individer finna vi .. en fixerande, hos andra åter en fluktuerande uppmärksamhetstyp. Herrlin Minnet 97 (1909).
Ssgr (i fackspr.): A: (1 b) FIXATIONS-FÖRBAND. Wide MedGymn. 347 (1896).
(4) -PUNKT. punkt i synfältet som omedelbart fixeras med ögat. Tigerstedt Bert 2: 179 (1881).
B: (2 b) FIXER-BAD. lösning (av undersvavelsyrligt natron) i vilken en fotografisk bild fixeras. Roosval Schmidt 163 (1896).
(2 a, b, c, d) -MEDEL. jfr FIXERINGS-MEDEL. (Albumin) till fixermedel i tygtryckningsindustrien. LAHT 1880, s. 370.
(2 b) -NATRON. undersvavelsyrligt natron som användes till fixerbad. Roosval Schmidt 161 (1896).
(2 b) -SALT. jfr -NATRON. 2UB 7: 362 (1903).
(2 d) -SPRIT. jfr FIXERINGS-VÄTSKA. BotN 1896, s. 154.
(2 c) -SPRUTA. mål. spruta som användes vid fixering av kolteckningar o. d. Engström 1bok 154 (1905).
C: (2 b) FIXERINGS-BAD. = FIXER-BAD. Nyblæus Fotogr. 147 (1874).
(2 b) -LÖSNING. jfr -BAD. Nyblæus Fotogr. 84 (1874).
(2 a, b, c, d) -MEDEL. jfr FIXER-MEDEL. UB 4: 597 (1873; i fråga om fotografiska bilder). Ambra (är) ett (vid parfymtillvärkningen) användt fixeringsmedel. 2NF 21: 64 (1914).
(1 b) -SKRUV. Blix Muskelv. 2: Figurförkl. (1900).
-VÄTSKA. särsk. till 2 d; jfr FIXER-SPRIT. 2NF (1907).
Avledn.: FIXERBAR, adj. särsk. till 3: bestämbar; möjlig att närmare precisera l. angiva. Vannérus WundtPsyk. 64 (1896). Utan bestämdt fixerbara gränser. 2NF 18: 910 (1913).

 

Spalt F 655 band 8, 1924

Webbansvarig