| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FIGURATION fig1ɯratʃω4n l. fi1-, l. -ur-, l. -aʃ-, r.; best. -en, vard. äv. (utom i södra Sv.) =; pl. -er.
1) (numera knappast br.) (rummets) gestaltning, formning; jfr FIGUR 1, 10. Leopold 4: 71 (c. 1820). Lineära figurationer. Trana Psych. 2: 57 (1847). 2NF (1907).
2) teat. gruppering (av skådespelare som utföra en scen i ett skådespel); jfr FIGUR 10. Josephson Teaterregie 34 (1892).
3) mus. användande av figurer; egenskap(en) att vara figurerad; sammanställning (komplex) av figurer; jfr FIGUR 11 b, FIGURERA 11. Dalin (1871). (I) den tvåstämmiga instrumentalsatsen .. kan harmonien antydas genom rikare figuration. Berg Jadassohn 58 (1901). PT 1914, nr 27 A, s. 2.
Spalt F 511 band 8, 1924