Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FIGERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr t. figieren, av lat. figere, fästa (se FIX); jfr äv. fr. figer, komma (ngt) att stelna]
(†) göra (ngt) fast, hålla kvar, fasthålla, fästa; särsk.: komma (ngt) att stelna l. tjockna; stundom: göra eldfast; äv. i p. pf. med adjektivisk bet. Gvld, .. som warder födt aff reent, figeret, rödt och klart Quicksölff. Forsius Min. 47 (c. 1613). Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 15 (1768). Figerad Gickt i någon af kroppens utvärtes ledamöter. VetAH 1810, s. 116. Berzelius Kemi 3: 157 (1818). Dalin (1871).

 

Spalt F 506 band 8, 1924

Webbansvarig