Publicerad 1921   Lämna synpunkter
ELDSLÄCKNING el3d~släk2niŋ, vard. äv. el3~, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2, mindre br.) -ar.
Etymologi
[av ELD o. SLÄCKNING]
1) till ELD 1 o. 4: släckning av eld. Eldsläckning åstadkommes dels genom afkylning, dels genom förhindrande af luftens tillströmning. Rosenberg Oorg. kemi 346 (1888). Den gälla hornstöt, som anbefaller tystnad och eldsläckning, skallar genom lägret. Falk Krigarlif 11 (1892).
2) till ELD 2: släckning av eldsvåda. VetAH 1754, s. 2. En väl ordnad eldsläckning är .. ett godt medel att i vanliga fall afvärja större eldsolyckor. UB 1: 374 (1873).
Ssgr (i allm. till 2): ELDSLÄCKNINGS-ANORDNING~020. i sht i pl. Vår flotta 1914, s. 90.
-ANSTALT~02 l. ~20. = -ANORDNING; i sht i pl. Aken Eldsl. 84 (1797).
-BEREDSKAP. mil. vid garnisons- l. lägertjänst: trupp som avdelats för att vid behov rycka ut för släckning av utbruten eld. Tj.-regl. 1889, s. 329.
-FÖRDELNING. sjömil. å örlogsfartyg: manskap som avdelats för att vid behov släcka utbruten eld. Regl. f. fl. 1875, 3: 197.
-MANSKAP~20 l. ~02. —
-MATERIELL.
-REDSKAP~20 l. ~02.
(jfr ELD 1 g β) -SIGNAL. (förr) mil. Vid eldsläckningssignalen skall elden, så väl i köket som i matutdelnings-rummet vara släckt. Tj.-regl. 1858, 2: 160.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. brandväsen.

 

Spalt E 440 band 7, 1921

Webbansvarig