| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
(numera nästan bl. i p. pr., särsk. i förb. komma eftertågande) tåga efter (ngn l. ngt). Tre hjortar .. / .. dem .. en talrikare tropp / .. sågs på afstånd eftertåga. Wallin Vitt. 2: 282 (1807). Ryttarne hade aflossat några pistolskott, för att varna de eftertågande. Topelius Fält. 2: 75 (1853, 1856). Lundell (1893: eftertågande). — jfr TÅGA EFTER.
Spalt E 278 band 7, 1919