| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
EFTERSYN äf3ter~sy2n, r. l. f.; best. -en; pl. (numera bl. i bet. III) -er ((†)Ebr. 9: 23 (NT 1526; i bet. I 1), J. Matthiæ 3: 3 (1657; i bet. I 1), J. Ihre hos Hoffmann Förnöjs. Föret. 5 a (1752; i bet. I 1), Handb. 1811, s. 157 (i bet. I 1)).
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] (numera bl. ngn gg i högre stil) föredöme, förebild, föresyn, mönster, exempel; stundom mer l. mindre pregnant: efterföljansvärdt exempel; ofta i uttr. giva l. lämna (ngn) (en god osv.) eftersyn, tjäna (ngn) till eftersyn, hava l. taga l. ställa sig (ngn l. ngt) till eftersyn, följa (ngns) eftersyn, hava l. taga eftersyn av (ngn l. ngt) o. d.; jfr EFTERDÖME 5. War them trooghnom een efftersyn j oordom, j vmgengilse, j kerlekenom, j andanom, j trona, j kyskheet. 1 Tim. 4: 12 (NT 1526; öv. 1883: föredöme). Christus är oss föresatt til en eptersyn och exempel. O. Petri 1 Post. 12 b (1528). Att j måge och kunne haffwe ther en rätt efftersyn vdaff. G. I:s reg. 16: 623 (1544). (Jag) vthloffuar .. migh willia uthi dageligit omgenge och Leffwerne giffua vngdomen itt godt Exempell och efftersÿn. Växiö domk. akt. 1665, nr 388. Tager Johannem döparen til efftersyn vti ödmiukhet. Swedberg Sabb.-ro 213 (1690, 1710). Då dräpes barnets siäl, när Modren det förleder, / Med skadlig eftersyn, til allsköns onda seder. Kolmodin Qv.-sp. 2: 224 (1750). (Kristian) fölgde .. sin Svågers eftersyn. Celsius G. I 2: 149 (1753). (Marskalken av Sachen) ställer sig gräkerne och romarne till sin eftersyn uti hvad man kallar la grande guerre et les grandes manoeuvres. Höpken 1: 439 (1765). Den ena statens konstlande steg .. hafva tjent den andra till eftersyn. Chydenius 274 (1766). Idoge män framställdes till eftersyn. P. Wieselgren i Biogr. lex. 15: 115 (1848). Dalin (1850; med hänv. t. exempel). Auerbach (1908; med hänv. t. efterdöme). — särsk.
a) (†) vägledning, efterrättelse; rättesnöre, norm. Scripta Canonica (dvs. bibelns kanoniska böcker), thet är troonnes efftersyn och Regla. E. Emporagrius (c. 1655) i KOF II. 2: 5. Psalmenoterne (äro) upsatte .. i Psalmeboken till efftersyn för Prästerna på det dhe skola lära siunga dereffter. Växiö domk. akt. 1711, nr 156. Vid hvarje länsstyrelse skulle finnas krönta mått, vigter och målkärl till folkets eftersyn och efterrättelse. Fryxell Ber. 14: 164 (1846).
b) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) konkretare: mönster, mönsterbild, modell, förebild, plan. (Gud sade till Moses:) Se till .. ath tu gör alt (som rör tabernaklet) effter then eftersyn som tigh wijst är på berghit. Ebr. 8: 5 (NT 1526; öv. 1883: förebild, Bib. 1917: mönsterbild). (Människan skall vara lik) Gudh sin skapare .., såsom itt beläte sinne efftersyn. P. Erici Musæus 5: 155 a (1582). Modell eller eftersyn, af (en) .. Sånings-machin. VetAH 1740, s. 480. (Du Val) gjorde sig efter boken en Glob, utan annan eftersyn, än den hans inbilning länte honom. Sv. Merc. 1765, s. 83. Om en Målare ville afbilda Adonis, kunde han taga Eder til eftersyn. Ekelund Fielding 511 (1765).
c) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) pregnant: avskräckande l. varnande exempel, varnagel; stundom i förb. eftersyn och varnagel o. d. Rudbeckius Kon. reg. 50 (1614). (Att den självsvåldige) i wederböhrligitt straff tages, androm till efftersyn och warnagel. RARP 4: 624 (1651). (Den försumlige skall) fullgiöra sin plicht medh byggandhe andhrom försummeliga till efftersyn. Växiö domk. akt. 1688, nr 688. Slijkom till efftersyn, sky (dvs. skräck) och warnagel. Därs. 1709, nr 192. jfr: Han .. framställer .. sina misstag .. såsom en varnande eftersyn för andra styrande. Leopold 3: 257 (1799, 1816).
2) (†) förhållande l. sak som vittnar om l. tjänar att belysa l. bevisa (ngt); exempel (på ngt), bevis (på l. för ngt), vittnesbörd (om ngt); jfr EFTERDÖME 1. Gudh .. haffuer oss Exempel och Efftersyn leeffuat (dvs. lämnat, givit) aff .. gudheligha öffuerheeter, såsom wij aff Mosi och Prophetarnars Bööker see må. P. P. Gothus Underv. E 4 b (1590). Af förra tiders eftersyn hafva (vi) Oss bekant, att (osv.). HSH 9: 301 (1743). Pagen vardt General, och hans stålte Herre är ännu Fendrick, til öfvertygande eftersyn, at Dygd och Förtjenst, men ej Stånd och födsel, sätta rätta värdet uppå människorna. Tessin Bref 1: 110 (1751). D. E. Næzén i VetAH 1801, s. 90.
3) (†) minnesmärke, minne; lämning l. kvarleva (av ngt försvunnet l. förgånget); jfr EFTERDÖME 2. (Av blomstringstiden i Grekland) finnes nu nappast något sporr eller efftersyyn. Rudbeckius Kon. reg. 234 (1615). Efftersyn aff thet som warit hafwer. Lex. Linc. (1640; under reliquiæ).
1) [jfr motsv. anv. i d., nor. o. isl.] (numera föga br.) till EFTERSE 1 o. 3: efterseende, synande; undersökning, granskning. Dalin Arg. 1: 143 (1733, 1754). At .. bättre förvissas om stället af det öfre ben-stycket, gjordes på delarne (dvs. aorta m. m.) en fullkomligare eftersyn. R. Martin i VetAH 1765, s. 295. Riksens Ständer (anhöllo) .. om eftersyn, huru de, som hade räkningar med kronan, fullgjorde sina förbindelser. Schönberg Bref 2: 405 (1778). (Teater-)stycket .. tillhör de arbeten .. som knappast tåla en närmare eftersyn i fogarne. GHT 1895, nr 256 (A), s. 3.
2) till EFTERSE 4: undersökning (av ett föremål) med tanke på avhjälpandet av möjl. förefintliga bristfälligheter l. skador o. d., tillsyn, besiktning. Arbetet .. bestod dels i upprödjning af gränslinien dels i eftersyn af riksrösena. C. Skytte i Sv. turistfören. årsskr. 1895, s. 369. (Den strandade) ångaren (kommer) att för eftersyn intagas i docka i Antwerpen. SD(L) 1903, nr 26, s. 6.
3) [jfr motsv. anv. i dan. o. nor.] till EFTERSE 5: tillsyn (av l. om l. över ngn l. ngt), uppsikt (över ngn l. ngt), övervakande (av ngn l. ngt), vård (om ngn l. ngt). Vakt-patrouller til eftersyn och vård om elden. SP 1779, s. 363. En Holm-Amiral, som hade under sin eftersyn alla galerer, jakter och smärre fartyg. Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 205 (1840). Bristande eftersyn (från befälets sida) vid soldaternes vård. Wingård Minnen 10: 93 (1849). Kreaturen betade om sommaren i närmaste skog, utan någon eftersyn eller vakt. Ahlqvist Kulturord 19 (1871). LAHT 1900, s. 287.
III. [till EFTER- 8 c o. SYN] förnyad, kompletterande l. kontrollerande besiktning (av byggnad o. d.); jfr EFTERBESIKTNING. Hoppe (1892). LAHT 1902, s. 78.
Spalt E 245 band 7, 1919