Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERILA äf3ter~i2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (†, Schultze Ordb. 2071 (c. 1755)), -NING (†, Schultze Ordb. 2071 (c. 1755)).
Etymologi
[till EFTER- 2 a; jfr ä. d. efterile, ävensom t. nacheilen]
(numera bl. möjl. ngn gg i p. pr. i förb. med verbet komma) skynda efter, ila efter (ngn l. ngt). I Luften (syntes) en Jacht-Hund, hwilken .. lijka som ett Wildbråd efterihlade. Isogæus Segerskiöld 1013 (c. 1700). Han kom strax efterilande. Dalin (1850).

 

Spalt E 151 band 7, 1917

Webbansvarig