Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERAPNING äf3ter~a2pniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. nachäffung]
vbalsbst. till EFTERAPA; imitation. — särsk.
a) till EFTERAPA 1 a. Tessin Bref 1: 82 (1751). I allmänhet vittnar all efterapning om egen förnedring och at man misstror sit egit värde. Lanærus Försök 81 (1788). Menniskonaturen är böjd för efterapning. C. F. Bergstedt i Frey 1850, s. 183. — konkret. Han .. ansåg hans nyare skrifter för blotta .. efterapningar i ett hårdnadt manér af äldre, friskare alster. Atterbom Minnen 28 (1817). Föreningar, som voro ett slags efterapning af Pariser-revolutionens klubbar. Hwasser V. skr. 2: 12 (1854). Fröding E. skr. 2: 23 (1891).
b) (föga br.) till EFTERAPA 1 b. — konkret. Desse äro .. de förnämsta Optiska Instrumenter, af hvilka alla andra äro efterapningar. Lehnberg Intr. i VetA 1756, s. 24.
c) till EFTERAPA 1 c. Förordn. 5 juni 1792, s. 3. Uppf. b. 1: 464 (1873). — konkret. För efterapningar varnas (ofta i annonser)!
Ssgr (i allm. till a): EFTERAPNINGS-BEGÄR. SvT 1852, nr 45, s. 2.
-DRIFT. Wulf Köppen 1: 518 (1799).
-SJUKA. Fransoserna le sjelfve åt vår Efterapnings-sjuka. Lanærus Försök 67 (1788).

 

Spalt E 98 band 7, 1917

Webbansvarig