Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÄROM4~1 l. 04, adv.
Etymologi
[fsv. thär um; jfr d. derom, t. darum (o. davon)]
I. demonstr.
1) i lokal bem.
a) (numera knappast br.) däromkring. Mine arffbönder, som näst der om boendes äre. OxBr. 5: 3 (1612). Dalin (1850; betecknadt ss. föga br.).
b) i förb. med bestämning som betecknar riktning, ss. norr, söder, vid sidan, på ena (l. andra) sidan o. d.: norr, söder, vid sidan (osv.) om den l. det l. denna l. detta l. denna platsen osv. Strax norr därom börjar skogen att utbreda sig. Dörrarnas omfattning har ett bladprydt röste och vid hvarje sida derom uppstår en genombruten .. fial. Brunius GotlK 3: 12 (1866).
2) (i skriftspr.) i öfverförd anv.: om l. rörande l. beträffande den l. det l. denna l. detta l. den saken osv. (särsk. i förb. med många sbst., adj. o. verb som konstrueras med prep. om). Vi talade länge därom. Därom vet jag ingenting. Han kände sig alldeles säker därom. Ää huru vor eghen fornufft dömer ther om. OPetri PEliæ e 2 b (1527). Tror du dig derom? Nordforss Fiskaren 6 (1798). Därom kunna vi knappast bilda oss någon klar föreställning. JCentervall i NordT 1886, s. 53.
3) [efter t. darum] (†) därför, fördenskull. Visb. 1: 18 (1572). Ehuru wäl detta Remedium fast ringa och gement är .., måste det doch därom ey förachtas. Bromelius Lup. 79 (1687).
II. (numera bl. i skriftspr., i sht i juridisk l. kameral stil) rel., motsv. I 2: hvarom. Nils (skall) mz flijth försvare de äger wedh Heggisleff, therom jag hauer fåth honom all skriffteligh beskedh. VgFmT I. 10: 92 (i handl. fr. 1586). De Geer Minn. 2: 160 (1892).

 

Spalt D 2538 band 7, 1923

Webbansvarig