Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUNT dun4t, sbst.2, r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er JernkA 1824, s. 105 (: vattendunter)).
Etymologi
[af ovisst urspr.; jfr DUNK, sbst.2]
(föga br.) behållare (se d. o. 1 o. 2); nästan bl. i ssgrna KOL-, VATTEN-DUNT.

 

Spalt D 2377 band 7, 1923

Webbansvarig