Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUNGA, v. -ar.
Etymologi
[jfr ä. d. dunges, blifva genomvåt, d. dynke, väta, fukta, mnt. dungen, vattna; jfr DUNGEN, DUNGIG, DUNGJORD, DYNGVÅT. Möjl. rotbesläktadt med DYNGA]
(†) ”ruska”. (Lat.) Gravitas cæli. .. (sv.) Mycket mulin Himmel, när thet regnar och altijd dungar. Linc. (1640; under gravitas).

 

Spalt D 2366 band 7, 1923

Webbansvarig