Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÖFLIG, adj.
Etymologi
[fsv. dröveliker, af mnt. drovelik, drōflik, till drove (se DRÖF) l. droven (se BEDRÖFVA); jfr BEDRÖFLIG]
(†) ledsam, svår, bedröflig. Dröfflige såår mången man fåår / för kierleek skull. Wivallius Dikt. 82 (1631). Rudeen Vitt. 260 (1687).

 

Spalt D 2276 band 7, 1922

Webbansvarig