Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÄTTIG, adj.
Etymologi
[sidoform till DRÄKTIG; jfr sv. dial. drätti, drättug]
(†) dräktig (se d. o. 3). 14 sköne stoer, mehrendels alle drettige. HTSkån. 1: 204 (i handl. fr. 1658). Drättige Biörninnor. Bliberg Acerra 215 (1737).

 

Spalt D 2276 band 7, 1922

Webbansvarig