Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRYCKJA, f.
Etymologi
[fsv. drykkia, motsv. isl. drykkja; af DRYCK (l. möjl. parallellbildning till d. o.)]
(†) drickande (af starka drycker); dryckenskap; drucket tillstånd. Hålla sigh ifrå swalgh och dryckio. LPetri Dryck. B 5 a (1557). Dens. Mandr. B 4 b (1562). Effter såm det i dryckio giordt wahr. Ekenäs Domb. 1: 190 (1654).
Ssgr, se under DRYCK.

 

Spalt D 2222 band 7, 1922

Webbansvarig