| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRILLA dril3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (numera föga br. utom sjöt. i fråga om roder) vrida, svänga, snurra; äfv. refl.: vrida sig, rulla l. snurra omkring; jfr DRILL, sbst.2 (Han) såg hur tärningen drillade sig. Tollin Dikt. 169 (1844). Hagberg Shaksp. 6: 194 (1849). Rorgängaren drillade roret så, att fartyget kom mera i vinden. Kindblad (1870). (Herodias’) kavaljer (den halshuggne Johannes döparen) var lat, / med benen ej han drillade. FWScholander (1880) i Jolin 233.
2) (i sht hvard.) för att beteckna att ngn skickligt o. oförmärkt, med användande af (små) knep o. finter o. d. lyckas genomdrifva ngt l. få ngt till stånd; lirka (med ngn); (listigt) manövrera l. sköta om (ngt) l. ställa (så) till (att ett åsyftadt resultat uppnås); i sht ofta i uttr. drilla saken så l. drilla det drähän att … Hwar man .. (såg) huru the (katolska) heela Werlden vnder sitt falske och skrymtachtige Skeen, drillade och förförde. Rudbeckius Luther Cat. 90 (1667); jfr 3. Mäste rösterna drillades på Smeden Magnus Forsman. VDAkt. 1779, nr 315. Han gjorde högsta flit at drilla hennes sak. Livin Kyrk. 58 (1781). Lindskog Spelb. 7 (1847). Den saken drillar jag nog, blott de ej fatta misstankar. Wetterbergh SamhKärna 2: 81 (1857). Huru jag drillade fick jag en afton fram på sommaren gå med på jagt. Schröder MinnSkog. 3 (1888). Ett sätt, som .. (under 1600-talet) kunde komma i fråga, att skada en ovän, och hvilket äfven kom till användning, var att genom listiga ränker drilla det därhän, att denne blef utskrifven till knekt. GWestling i KyrkohÅ 1914, s. 268. Han .. drillade med klubbmästarn, så Majöga blef bjuden (på balen). Hasselblad Rust. 39 (1916).
3) (numera föga br.) lura, narra, bedraga, draga (ngn) vid näsan; eludera l. kringgå (lag l. förordning o. d.). VDAkt. 1662, nr 41. Drilla yppighets Förordningar. Dalin Arg. 1: 58 (1733, 1754). En nöjsam dröm (är kärleken), som såfvand sinnen drillar. Nordenflycht QT 1746—47, s. 12. Man säjer, at rättvisan drillas, hvilket är et nog brukeligt talesätt. Dalin Vitt. 3: 530 (c. 1755). Med svass och ord och påsatt färg man aldrig honom drillar. Liljestråle Fid. 765 (1797). Thomander 3: 324 (1826). — särsk.
a) i förb. drilla med (ngn), narras l. gäckas l. gyckla l. leka med (ngn). RP 4: 143 (1634). Nu Lyckan med mig driller / Som Kattan Mössen tar. Nachspeel 1 b (1691). Klockarn tog sig för att ”drilla” med honom (dvs. prästen) och fick skrattarne på sin sida. JAEklund i SvTidskr. 1893, s. 477.
b) (hvard.) fuska; använda ’drill’ (se DRILL, sbst.3 2). En annan gång skall jag drilla försvarligare! Blanche Läk. 17 (1846; om fusk i spel).
4) (†) plåga, trakassera; besvära. Rosenfeldt Vitt. 197 (1686). Emedan dhe (dvs. polackerna) af Ryssarna och Saxarna blifwa jämmerligen drillade. KKD 5: 162 (1710). Klockarn .. blir nog drillat med enrollerings wäsende. OfferdalKArk. N I 1, s. 102 (1717).
DRILLA IFRÅN10 04, äfv. FRÅN4. till 2; äfv. refl. Församblingen .. updicktar och andra ordsaker .. honom at drilla ifrån sin tienst. HernösDP 1694, s. 218. Jag (hade) lyckligen drillat mig från all närmare (tull-)visitation i Helsingborg. Jolin Kom. 73 (1845). —
DRILLA IGENOM10 032 l. 040, äfv. GENOM32 l. 40. till 2; äfv. refl. Han lyckades drilla igenom sitt förslag. Eneman Resa 2: 134 (1712). Han måste vara van att drilla sig igenom tullarna. Blanche 1846 o. 1946 48 (1847). —
DRILLA IN10 4. till 2; äfv. refl. Kling Spect. Ccc 1 b (1735). De sekteriska .. hoppas drilla sig in i detta kollegium (dvs. ecklesiastikkollegium). KStenhammar (1856) hos Ahnfelt Rääf 318. —
DRILLA PÅ10 4. till 2. Eneman Resa 2: 244 (1712). Hvi har tu .. bedragit mig så illa, / At tu, för Rahel, vil tin Lea på mig drilla? Kolmodin QvSp. 1: 96 (1732). —
DRILLA RUNDT10 4. sjöt. till 1: snurra (ngt) rundt. Alf fick bråttom att drilla runt ratten för att lägga in skutan på rätt kurs igen. Wilhelm Tall. 74 (1919). —
DRILLA SIG TILL10 0 4. till 2: lirka l. ”sno” sig till (ngt). (E. XIV sade) jag säger dem (dvs. kvinnorna) icke annat än det jag vill att de skola löpa med. Hvarpå Jöran (Persson) svarade: de drilla sig väl till att få veta mera än ni vill, Nådige Herre. HSH 3: 57 (c. 1750; efter källa från 1560-talet?). Drilla sig till medgifvanden om större malmutförsel. VL 1906, nr 232, s. 2.
Spalt D 2176 band 7, 1922