Publicerad 1918   Lämna synpunkter
DITMARSKARE dit3~mar2skare, äfv. 4~100, m.; best. -en, äfv. -n; pl. =; l. (föga br. utom i pl.) DITMARSK dit3~mar2sk, äfv. 4~1, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(dit(h)- G. I:s reg. 4: 192 (1527) osv.; dijt(h)- (diett-) G. I:s reg. 16: 561 (1544), Därs. 27: 198 (1557). -marsk(-) G. I:s reg. 4: 192 (1527) osv.; -marscher (pl.) Schroderus Osiander III. 2: 82 (1635), Ruda Ingemann Wald. Seier 3: 254 (1830); -marser (pl.) Brask Pufendorf Inl. t. hist. 333 (1680); -mersk(-) G. I:s reg. 16: 520 (1544), Därs. 27: 198 (1557))
Etymologi
[jfr d. ditmarsker (pl.), t. dit(h)marsche, -marse, till nt. o. t. Dit(h)marschen, -marsen, namn på det landskap inom det forna hertigdömet Holstein som ligger mellan Elbe o. Eider o. hvars äldsta form är Thiatmaresgaho (i Vita Villehadi, förf. på 800-talet). Anslutningen till d. marsk, mnt. mersch, t. marsch, marskland, är oursprunglig]
invånare i landskapet Ditmarsken. Hans ditmarsk. G. I:s reg. 4: 192 (1527). The Diettmersker. Därs. 16: 520 (1544). Vppå Grändsen i Danmark boor itt stridsamt Folck, the Ditmarscher. Schroderus Osiander III. 2: 82 (1635). Brask Pufendorf Inl. t. hist. 333 (1680: the .. Ditmarser). Konung Hanses krig med Ditmars(c)herne. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 38 (1818). Grefvarna af Holstein försökte flere gånger att underkufva ditmarskarna. NF 3: 1275 (1880).
Anm. Ss. motsv. adj. träffas ditmersk [y. fsv. dittmersk (dyt(t)-)] ((Här) sigz .., att the Diettmerske skole ware falne iffrå Kongen i Danmarch igenn. G. I:s reg. 16: 660 (1544)) samt i nyare sv. ditmarschisk (Ekelund 1 Fäd. hist. 1: 137 (1829)), dithmarschensk (2 NF 10: 367 (1908)), -marskensk (NF 6: 41 (1882)).

 

Spalt D 1694 band 7, 1918

Webbansvarig