| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
DISPOSITION dis1pωsitʃω4n, äfv. -po-, sällan -på-, l. -iʃ-, l. 01— (dispositio´n Weste, disspositschón Dalin), r. (f. Widegren 891 (1788), Dalin (1850), Lundell m. fl.; m. Weste, Wahrman (1814)); best. -en, äldre o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (A. Oxenstierna 1: 108 (1627), 2 RARP I. 2: 79 (1720), Nordberg C. XII 1: 132 (1740)); pl. -er.
vbalsbst. till DISPONERA.
a) (numera knappast br.) i allm., motsv. DISPONERA 1 a. Till at subtrahera det mindre Talet af det större, här brukas samma disposition som förr, men acktas at operation sker på twänne maner, ifrån höger och ett ifrån wänster. Rålamb 1: 3 (1690).
b) konst. motsv. DISPONERA 1 b: gruppering, fördelning; jfr DISTRIBUTION. På det man så mycket bättre må kunna se hela ordonnancen af Pilastrernes disposition. Wijnblad Våningshus 2: B 4 b (1756). Dispositionen bör i denna Scene vara sådan, att Virginias kropp bortskymmes för den inkommande. Leopold 1: 229 (1802, 1814). Ser man å dispositionen af rummen, visa sig åtskilliga .. olikheter mellan Hedvig Eleonoras slott och det nuvarande. Böttiger Drottningh. 68 (1889). Den allmänna dispositionen och anläggningen (af utställningen). Tekn. tidskr. 1895, Allm. s. 160. — jfr RUMSDISPOSITION.
c) mil. motsv. DISPONERA 1 c. Huru mångahanda är Infanteriets Dispositioner? .. (Svar:) Tveggehanda: Linie & Colonne. Examen förestäld i fr. o. sv. 1: 66 (1791). Ändamålet med hvarje rörelse, hvarje trupputveckling eller disposition (måste) vara fullt klart. Sv. mil. tidskr. 1913, s. 42.
d) [jfr motsv. anv. i eng.] log. o. stil. (jfr 3 d). (Dionysius) införer .. här (i ett bref) heela Meningar vthur Syrachs Book om åthskillige Dygder, doch föruthan någen Ordning och Disposition. Schroderus Osiander 1: 205 (1635). Med den ideella partitionen beslägtad är dispositionen, hvarmed förstås en indelning af samtliga de tankar, till hvilka något ämne gifver anledning, i serskilda grupper efter vissa hufvudtankar eller s. k. ”synpunkter”, samt ett bestämmande af den ändamålsenliga ordningen för dessa synpunkter. Rein Log. 67 (1882).
2) (†) motsv. DISPONERA 2 a: ordning; reda. Turberade så den ene den andre, att ordren (dvs. ordningen) och disposition blef förgäten. A. Oxenstierna 1: 108 (1627). Förmedelst .. (officerarnas) dödelige frånfälle, erhållne afsked eller eljest ringa förde Disposition och Conduite, (äro) Penningarne, som således til bemälte Munterings-Sorter äre utbetalte och upburne, antingen aldeles eller til en del intet därtil .. anwände. Stadg. ang. landtmil. 2: 179 (1688).
a) (†) i allm., motsv. DISPONERA 3 a. 2 ährlige män aff borgarestondet .., medh hvilkes rådh fougdhen eller mästaren (öfver ”barnhuset”) all disposition skall göra så uthij ded ena sosom ded andhre. A. Oxenstierna 1: 357 (1624). Att .. Hennes Kongl. May:tt och den Konglige Regeringen denne min giorde disposition icke låta sigh misshaga. Oxenst. brefv. 8: 425 (1644; om en generalsutnämning). Här kan man icke förgäta then märckelige Gudz synnerlige Providentz vthi hela åhrsens, doch synnerliga thenna Wårens ordentelige Disposition och bestälning. I. Erici Colerus 1: 41 (c. 1645). Kongl. Maij:tt (har), att bebinda sigh Danmark, warit content medh någre fåå landh, som .. af ållder under Swerige och genom sielfwe naturens disposition och gammall rätt altijdh dertill hördt och legat hafwa. RARP 7: 189 (1660).
b) (†) förhandlingsordning, procedur; tillvägagångssätt. Därföre synes dem best att bruka den disposition i denne fredzhandell (vid Sjöryd 1612), att man först … A. Oxenstierna 1: 55 (1612). Huadh den disposition eller proces (dvs. procedur), som de (danska sändebuden) oss hade föreslagedt vedkom, då moste vij väl bekenna, att … Därs. 56.
c) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] mil.
α) (†) förslag, utkast, planläggning; äfv. konkret. A. Oxenstierna 1: 407 (1626). Disposition öfver krigsfolkedt i Sverige och des underliggendhe provincier, på fall att fredh giordes. Därs. 423 (1635). Disposition på militien, der något fiendtligt skulle påkomma. Mankell Sv. krigsmagt. 2: 331 (i handl. fr. 1656?).
β) planläggning, plan, anordning till en trupprörelse, en drabbning osv.; vanl. i pl.: förberedelser l. anordningar för utförandet af en militär operation. Ey heller hvarder Feldtmarskalcken någon general disposition af sina krigsactioner görandes, för än Feldtmarskalcken .. Eders Kongl. May:ts nådiga villia förnimmer. Oxenst. brefv. 8: 529 (1645). Disposition till en Attaqve. Röök Handb. f. off. 32 (1783). Genom goda dispositioner .. bör .. (krigsskeppet) aldrig öfveraskas af Fienden. F. Sjöbohm Sjöm. 87 (1791). Dispositionen vid försvaret är som vi redan sagt. Bergman Carnot 349 (1816). (Ludvig XIV) för befälet och tager alla dispositionerna. Hedin Ludvig XIV:s tidehv. 91 (1895). En för (militära) dispositioners vidtagande ej obetydlig tidsvinst. G. Aminoff i Ill. mil.-revy 1898, s. 8. — jfr FÖRSVARS-DISPOSITION.
γ) föreskrift(er) angående ngn viss operation; jfr 6. Om Förhållnings-föreskrifter (dispositioner) för de på vinterpostering stående troppar. Taube Lindenau 216 (1807). Dispositioner hållas vanligen i mera allmänna ordalag och angifva sålunda, hvad som skall göras, med öfverlemnande af rätt stor handlingsfrihet åt dem, som skola utföra dem; order affattas deremot i mera bestämd form. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 198 (1880, 1886). Kl. 5 .. utfärdade prins Fredrik Karl sina dispositioner för framryckningen. L. Tingsten i Ill. mil.-revy 1898, s. 129.
d) motsv. DISPONERA 3 b: mer l. mindre utförd(t) planläggning af l. utkast till litterär behandling af ett ämne, till ett tal, en lektion, ett tonstycke osv.; äfv. konkret. Förarb. t. Sv:s lag 2: 295 (1707). Små Epistlar, them Disciplarne skrifva, endels efter dispositionen, endels efter egit förstånd och drift. Skolordn. 1724, s. 17. Predikans Disposition eller des ordentliga Inrättning, utom hvilken hela talet skulle blifva en oordentlig blandning. Rydén Pontoppidan Colleg. past. 250 (1766). I Swederi Boklåda .. finnes til salu .. Dispositioner öfver nästkommande 1:sta St. Bönedags texter. 6 til 8 öfver hvarje text. SP 1779, s. 128. Någon föregående af (lärar)kandidaten uppgjord och af läraren gillad disposition af (prof)lektionen .. förekommer lika litet i Finland som vid våra profårsläroverk. H. Jansson i Ped. tidskr. 1897, s. 169. Ju finare dispositionen är, d. v. s. ju mer den tillgodoser alla de logiska principerna, dess mer skall den för en ytlig betraktare synas oredig, dess mer skall den antaga den form som är konstens, och övergå i vad man kallar komposition. Larsson Kunsk. 114 (1909). — jfr KRIA-, UPPSATS-, ÄMNES-DISPOSITION m. fl.
e) mus. plan, anordning, sammansättning af stämmor o. mekanik i ett orgelverk. Lindberg Orgv. 72 (1850, 1861). Höijer Musiklex. (1864). Ordet disposition .. betyder egentligen planen för orgelns hela anläggning vad beträffar storlek, styrka, fördelning, material samt framför allt — och detta är den vanligaste betydelsen av ordet — urval och anordning av de olika stämmorna i skilda avdelningar. Hennerberg (o. Norlind) Orgeln 1: 123 (1912). — jfr ORGEL-DISPOSITION.
f) (förr) om (på 1850-talet bruklig) besättning l. garnityr på en klänning. Grön taftsklädning; dispositionen på klädningen är ett gallerverk af svart sammet, prydt med ollon af sammet. Lifvet är utan skjört, men betäckt med en talmakrage, som har lika besättning som klädningen. N. journ. f. dam. 1854, s. 167. — jfr DUBBEL-DISPOSITION.
α) (i sht i fackspr.) motsv. DISPONERA 4 b α: anlag l. benägenhet l. förutsättning (för ngt), läggning, fallenhet. Desuthan ock har sådant sädesfrö bekommit uti plantagien en sådan disposition och krops beskaffenhet, at det förmerar sig til många telningar eller strån af ett korn. Stridsberg Åkerbr. 95 (1727). Smakorganets olika disposition efter olika tid på dagen. Berzelius Kemi 2: 837 (1812, 1822). Jag förmenar .., att han af naturen egt de vackraste dispositioner för att blifva i detta fack en stjerna af första ordningen. Sturzen-Becker 1: 190 (1861). Med den allmänna dispositionen menar man den som tillkommer individen på grund av vissa i släktet naturligt inneboende allmänna egenskaper. Svenson Sinnessjukv. 91 (1907). Minne .. (är) medvetandets förmåga att som dispositioner bevara förnimmelserna, föreställningarna och tankarna samt vid gifven anledning återkalla dem. 2 NF 18: 608 (1912). — jfr HJÄRN-, MINNES-, SJÄLS-, SÄLLSKAPS-DISPOSITION m. fl.
β) motsv. DISPONERA 4 b γ: mottaglighet l. anlag (för en sjukdom). (Malört) må .. icke brukas af dem, som ha .. disposition till Slag. N. Rosén v. Rosenstein hos Hiorter Alm. 1737, s. 29. Koppor .. angripa allenast dem, .. uti hvilkas vätskor finnes någon disposition at taga emot denna Smittan. Dens. Barns sjukd. 98 (1771). En rachitisk disposition. Vet.-handl. f. läk. III. 4: 34 (1796). Genom öfverfyllnad af blodkärlen i ögat .. ökas dispositionen för de förändringar, som förorsaka närsynthet. A. Key i Lärov.-kom. bet. 1884—85, III. 1: 79.
γ) († utom i β’) motsv. DISPONERA 4 b δ: beskaffenhet, tillstånd. Staten (dvs. den ekonomiska ställningen) her i dhenne provincien ahnbelangande, så henger den (dvs. befinner den sig) .. uthi temmeligh godh disposition. Oxenst. brefv. 10: 355 (1633). — särsk.
α’) befinnande, hälsotillstånd. Önskandes där jemptte Churfursten godh disposition och välståndh (dvs. välbefinnande). A. Oxenstierna 1: 135 (1628). Så ähr han och effter sine åhr och ållder uthi sin bästa disposition och styrkie till kropp och sinne. Oxenst. brefv. 10: 140 (1639). Disposition .. tilstånd angående helson. Swedberg Schibb. 265 (1716). — jfr IN-, LIFS-DISPOSITION.
β’) (fullt br.) om sångare l. talare l. skådespelare osv. (Konserten) gick .. ganska bra, under god disposition å vår sida och en hjertlig sympatisk stämning å våra talrika åhörares. Ödman Hemma o. borta 42 (1893, 1896). Fru .. W., som var vid utmärkt disposition, sjöng träffsäkert. GHT 1895, nr 257 B, s. 1. — jfr INDISPOSITION.
b) (†) motsv. DISPONERA 4 c: benägenhet, håg, (sinnes)stämning, lynne. På thet Kongl. M:tt måtte förnimma om någon disposition wore till handel. RARP 7: 136 (1660). (Jag skulle vilja veta) disposition hoos Riksens Ridderskap ock Adel angående den frågan, om Hans Kongl. Höghet skal komma på Thronen. 2 RARP I. 2: 79 (1720). Att .. inrätta sitt förhållande efter hvad kunde sonderas om den nådiga Disposition hvaruti Hans Kongl. Maj:t kunde sig befinna. Ad. prot. 1789, s. 618. Hans kungl. höghet .. (har) med nöje funnit dispositionen hos ortens invånare, sådan som jag berättat. E. Schröderheim (1793) i Sv. mem. o. bref 6: 138.
a) motsv. DISPONERA 5 a; i förb. göra en slätt disposition, sköta sig illa, träffa dåliga anstalter. Carolus (VIII af Frankrike) .. skyndade sigh .. Landwägen heemåth Franckrijke igen, sedan han vthi Neapel en så slätt disposition giordt hade. Brask Pufendorf Inl. t. hist. 208 (1680).
b) motsv. DISPONERA 5 b: skötsel, förvaltning, administration, uppsikt o. vård. RARP 1: 148 (1631). Under hwilka conditioner M. Andreas sin lilla swåger .. wille taga under sin disposition (dvs. i sin vård). Consist. acad. Abo. ä. prot. 4: 183 (1673). (Generalguvernementet Skåne m. m. skall) blifwa under .. Gen(eral) Gouverneuren Aschebergs disposition. Saml. af instr. f. landtreg. 291 (1680). Vid 24 § påminte Gref Oxenstierna, at Öfverstarne måtte hafva disposition om beklädningen. 2 RARP I. 2: 156 (1720). (Magnus Stenbocks) disposition med Konungens Krigs-Cassa. Loenbom M. Stenbock 1: 103 (1757). Polens alla utländska angelägenheter afträddes til Rysslands disposition. G. A. Silverstolpe i Litt.-tidn. 1795, s. 181. — särsk.: disponentskap. Rinman innehade disposition af de så kallade Ockelbo-Verken i Gestrikland. Jernk. annal. 1828, 2: 288.
c) motsv. DISPONERA 5 c α; i förb. hafva disposition med, hafva bestyr med, hafva tillsyn öfver. Rector Cantus skal hafva disposition med them som uppvakta i Gästabud och Collationer, at intet den ena mer än then andra må vara förbigången. O. Rudbeck (1663) i Kult o. konst 1908, s. 35.
α) bestämmande, afgörande, skön. Att Aff: eller tillsettia Embetzmän stånde till dehres (dvs. förmyndareregeringens) disposition såm dhe bäst finne. RARP 2: 129 (1634). Jagh .. steller .. huadh vidhare .. ähr att göra uthi eder godhe hererss disposition. J. De la Gardie (1636) i Hist. tidskr. 1909, s. 173. Andre förlamade hemman, som bero under wår nådiga Disposition. Stadg. ang. landtmil. 3: 407 (1694).
β) motsv. DISPONERA 6 a β: rätt att bestämma, bestämmanderätt, herravälde, chefskap, kommando, ’makt o. myndighet’. Ändoch Krigs Råded bör vetskap och rättelse haffua öfver krigsfolkets underholdh, .. så skall doch ingen disposition hoos dem stå öfver någon rente, uthan den aldeles hengia vedh Reknekammaren. A. Oxenstierna 1: 260 (1634). Cammaren skulle och ingen disposition dheröfver hafva, uthan Stenderne med Ammiralitetet sielfve. RARP 9: 202 (1664). (Guvernören i Nya Sverge) hafwer gifwit osz (präster) frij disposition uti Kyrkio disciplin. A. Rudman (1697) hos Holm N. Sv. 102. (W.) påstod sin hustru hafva ”.. betagit honom dess lydna af tjenstefolket och dispositionen i huset”. Cavallin Herdam. 4: 265 (efter handl. fr. 1720). Vi stå icke under andra Magters disposition eller förmynderskap. Oelreich 40 (1755). Kännslointryck, som icke kunna befallas någon, emedan de icke stå under vår fria villjas disposition. E. A. Almqvist i Litt.-tidn. 1795, s. 334.
b) († utom i α, β, γ) motsv. DISPONERA 6 b: bestämmelse, föreskrift, anordning; åtgärd, åtgörande. Jagh har nu på detta sättett effter Cammarens nyssgiorda disposition att giöra med tvenne landzhöffdingar. P. Brahe (1638) i Oxenst. brefv. 3: 505. Detta nu efter Gudz nådige disposition vacerande (dvs. vakanta) pastorat och kyrckioheerde platz. Växiö domk. akt. 1661, nr 213. Och bleff .. (Karl Filips) affreesa (till Ryssland) aldeles aff samptlige Ständerne vnder Konungens, Drotningens sampt Hertigens aff Östergöthland disposition sluten (tryckfel för skuten, dvs. hänskjuten). Widekindi Krigsh. 466 (1671); jfr a α. Kyrkans .. determination och disposition af sättet, på hvilket det har tyckts vara beqvämligast och tjänligast at bruka lösenycklen. Rydén Pontoppidan Colleg. past. 403 (1766). — jfr FREDS-DISPOSITION. — särsk.
α) (i fackspr., mindre br.) bestämmelse angående (anslagna) medels användning; äfv. konkret: handling som innehåller sådan(a) bestämmelse(r). De femtusend rijkzdaler licentpeninghar, som efter K. M:tz nådigste befalningh och eder disposition .. månadtligen ähre lefvererede. J. Skytte (1632) i Oxenst. brefv. 10: 340. Ingen .. må få förryckia Kongl. Maij:tz och Cronones medel till andre tarfwer, än sådane hwartill dhe oppå Dispositionen blifwa opförde. Saml. af instr. f. landtreg. 321 (1687). Dispositionen å ankommande medels anordningar påskrifver Kammarkontoret. Gynther Förf. 3: 26 (1852). Disposition af medel utgör ej föremål för beslut i kommandoväg. Därs. De till kommendants-stat anslagna medel eger kommendant .., enligt kollegii disposition, förvalta och redovisa. Tj.-regl. 1858, 2: 19. — jfr PENNING-DISPOSITION.
β) (i sht i fackspr., fullt br.) motsv. DISPONERA 6 b γ: bestämmelse gm l. i testamente, i sht sådan hvarigenom ngt testamenteras åt ngn, testamentariskt förordnande; konkret: legat. Keysaren förnam, thet hans Söner icke läto sigh nöya medh sin (dvs. hans) faderlige Disposition och Testamente. Schroderus Osiander 2: 492 (1635). Dispositioner .. skrifvas på stämplat papper. Publ. handl. 4: 2512 (1748). Riksens Ständer opdrogo .. (ordnandet af arfsföljden) åt Konung Carl den XI:tes Testamentariska disposition. Oelreich 491 (1755). (P.) blef i dag begrafven; han har ej gjort någon disposition om sin egendom. Porthan Bref t. samt. 1: 51 (1782). Han gjorde disposition till henne af all sin qvarlåtenskap. Westee (1842). Den disposition, (P. H. Melin) .. gjorde ur sitt bo, till förmån för Göteborgs folkskoleväsen. Paulson Minnestal i Gbgs VSH 14 (1893, 1899).
γ) (fullt br.) jur. en persons godtyckliga förfogande öfver (mer l. mindre fullständiga afstående af) sin rätt, i process l. utanför. Ett erkännande af en omyndig person kan vara ett godt bevismedel, men har ingen betydelse såsom disposition. Afzelius Rätteg. i tvist. 23 (1882, 1886).
a) motsv. DISPONERA 7 a: förfogande. På det at jag .. (de tre och trettio tusen daler) kann i tidh hafua til redes at ehrlegie till H. K. M. dispocicion. E. L:son von der Linde (1626) i Oxenst. brefv. 11: 421. Huus ÖsterRijke .. hafwer een lång tijdh tilbakar .. trachtadt effter att .. fåå ickie allenest Romerske Rijket till sin absolute disposition, uthan ock the tree KonungeRijken, Behmen, Hungern och Pohlen, till sitt erfftelige Dominium. RARP 6: 202 (1657). Dock förbehålla vi oss i vår lifstid frij disposition öfver vårt goda. P. o. M. Reuterholm (1712) i Vg. fornm. tidskr. II. 6—7: 143. Hafva pengar til sin disposition. Serenius (1734; under command, v.). Som det omöjeligen låter sig göra att uptäcka alla skilnaderna .. (fåglarna) emellan, utan en säker jämförelse, så måste författaren (af ett ornitologiskt arbete) .. sjelf äga under sin disposition ett stort Museum. G. v. Paykull i VetAH 1805, s. 184. (De färger som) den crusenstolpeska romanen egt till sin disposition. Sturzen-Becker Sv. skönlitt. 224 (1845). En ridhäst stäldes till min disposition för promenader. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 91 (1865). Huruvida .. ett värdebelopp af 1,000 kronor står till disposition i dag. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 404 (1894). Dessa medel skola kvarstå till delägarnes framtida disposition. Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1910, s. 80.
b) (numera föga br.) närmande sig l. öfvergående i bet.: besittning, ägande; särsk. i förb. sätta sig i disposition(en) af, komma i disposition af. Den upkomne Concoursen gaf .. Kongl. Brännerie-Directionen anledning, at å Kronans vägnar sätta sig i dispositionen af Bränneriet. SP 1780, s. 655. Att Directionen ville fortfara med dess administrations-omsorg, intill dess .. delägarne .. kommit i disposition af .. säkerhets-documenter. Circul. t. fältmarsk. 1815, s. 5. Genom reduktionen (kom) en ganska betydlig jordmassa .. under kronans disposition. Forssell Hist. II. 1: 109 (1875); jfr 6 a β. Mellertid har nu konsul Flambard satt sig i disposition av detta hära på grund av ett motpapper. Högberg Frib. 382 (1910).
c) motsv. DISPONERA 7 b. Stora kostnader uppstå .. på grund af frånvaron af enhetlig disposition af arbetsmedlen. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 185 (1891). Dispositionen af .. vinsten å bolagets rörelse. Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1910, s. 283.
(7 a) -ANSLAG~02 l. ~20. post. penningbelopp som ställes l. ställts till postanstalts osv. disposition för bestridande af aflöning åt tillfälligt anställdt biträde. Dispositionsanslag får icke uppbäras af annan person än den, som å postanstalt verkligen tjänstgjort såsom dispositionsbiträde. Döss o. Lannge Postb. 122 (1908). —
(7 a) -ARFVODE~020, stundom ~200. post. Dispositionsarvode är mindre anslag till extra biträde, som undantagsvis beviljas och som då ställes till postförv(altningen)s förfogande. Geijer Postförf. 89 (1880, 1890). —
(7 a) -ARTIKEL~020. handel. jfr DISPONENDA. Dispositions-Artikel, (oförsålda varor eller böcker, som ligga till ägarens eller förläggarens förfogande efter en bestämd tids förlopp). Jungberg (1873). —
(jfr 7 a) -BITRÄDE~020. post. postbiträde som, utan att vara fast anställdt vid postverket, aflönas med dispositionsanslag. Döss o. Lannge Postb. 83 (1908). Därs. 122. PT 1908, nr 73 A, s. 2. —
-BOK~2.
1) (†) till 6 b α: bok i hvilken förteckning föres öfver medelsdispositioner. (Vidare) Inrättas en Anordnings och Dispositions Book, uti hwilken .. hålles à parte Räkning, med Räntemästaren och Casseuren. Sv:s R:s ständers regl. f. deras contoir 1720, s. C 1 a.
2) (tillf.) till 3 d: bok innehållande en samling dispositioner (till predikningar, uppsatser osv.). Man underlåter ej, att författa och trycka dispositionsböcker, som sjelftänkaren ej behöfver, och som .. nästan till ingenting hjelpa otänkaren. Leopold 3: 392 (1797, 1816). —
(7 a) -FOND~2. särsk. bankv. I nästan alla banker (finnes) en .. reservfond, kallad ”Till framtida disposition afsatte medel”, stundom kortare benämnd dispositionsfond, öfver hvilken bolaget kan förfoga mera fritt. Rosenberg Bankv. 101 (1878). Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1908, s. 210. PT 1912, nr 75 B, s. 1. —
-FRIHET~02 l. ~20. särsk. till 7 a: rätt att fritt förfoga öfver ngt. De (hade) lika dispositionsfrihet öfver skogen. Thelaus Om skog. 127 (1865). —
(7 a) -GODS~2. handel. gods som den rekvirerande ej velat mottaga o. som förblifver till ägarens disposition. Nisbeth Handelslex. 395 (1867). Jungberg (1873). —
(3 f) -KLÄNNING~20. (förr) Så kallade dispositionsklädningar, d. v. s. med volanger, hvilka i kanterna hafva ett sidensarsband eller en blomsterranka. Sthms modejourn. 1850, s. 80. —
(7 a) -KONTO~20. i sht bankv. konto på hvilket disponibla medel uppföras (innan de gm bolagsbeslut öfverförts till dispositionsfond). Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1904, s. 115. —
(3 d) -LÄRA(N)~20. läran om (de olika metoderna för) det riktiga uppgörandet af en disposition. I kl(ass) IX skall (enl. Skolkommitténs förslag af 1891) meddelas det allmännaste af stil- och dispositionsläran. E. Sahlin i Ped. tidskr. 1891, s. 67. —
(7 a) -MEDEL~20, pl. (i sht i Finl.) adm. medel som för oförutsedda ändamål ställas till en ämbetsmans l. en institutions förfogande. Generalguvernörens dispositionsmedel .. Senatens dispositionsmedel. FFS 1896, nr 7, s. 17. (Edelfelt) har kort förut fått 250 rubel av ministerstatssekreterarens dispositionsmedel. Söderhjelm Profiler 235 (1913). —
-PRINCIP~02.
1) till 3 d: den logiska princip efter hvilken ett litterärt arbete, en lektion osv. planlägges. Larsson Kunsk. 115 (1909).
2) till 6 b γ: den af hufvudprinciperna för det processuella förfarandet som tillerkänner parten rätt att förfoga öfver, alltså äfv. afstå från, det föremål l. den rätt som processen angår o. i viss mån också bestämma öfver processens utförande; jfr OFFICIALPRINCIP, Afzelius Rätteg. i tvist. 28 (1882, 1886). Dispositionsprincipen är i civilprocessen den härskande, liksom den motsatta, officialprincipen, i straffprocessen. 2 NF 5: 370 (1906). —
(7 a) -RÄKNING~20. i sht bankv. = -KONTO. Banco-Fullmägtiges Dispositions-Räkning N:o 2, för hvarjehanda dels af Rikets Ständer i förväg beslutade, och dels tillfällige Anordningar och Extra-behof. Lag., instr. o. regl. f. Sv:s R:s bank 1830, s. 156. Därs. 1854, s. 172. Därs. 1881, s. 39. —
(6 b α, 7 a) -RÄTT~2. rätt l. befogenhet att fritt förfoga (l. bestämma) öfver ngt. Alle skattemän .. äga öfver skattehemmanet .. uti alt lika orubbelig ägande och lika fri dispositions-rätt, som frelseman öfver frelsehemman. Publ. handl. 14: 290 (1789). Dispositions rätt öfver lif. Boëthius Nat. 42 (1799). Föräldrarnas fria dispositionsrätt öfver förvärfvad egendom. E. A. Carlsten i Frey 1843, s. 191. Andra kammarens anspråk på dispositionsrätt öfver medel, som af föregående riksdagar lemnats till regeringens fria disposition. Wieselgren Bild. 14 (1886, 1889). Oinskränkt dispositionsrätt. 1 NJA 1897, s. 267. —
(6 b α, 7 a) -RÄTTIGHET~002 l. ~200. = -RÄTT. Dispositionsrättighet öfver arfvejord. Ad. prot. 1800, s. 392. —
(3 d) -ÖFNING~20. (i skolan företagen) öfning i att disponera (en uppsats osv.); äfv. konkret, i sht i pl., om till öfning nedskrifna l. af trycket utgifna utkast till uppsatser. Cederschiöld o. Olander Uppsatsskr. 1: 151 (1896).
Spalt D 1610 band 6, 1916