Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIKOTYLEDON (om uttal se DIKOTYLEDON, sbst.), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. dikotyledon, fr. dicotylédone, nylat. dicotyledonus (Woyt Schatzkammer 1710 (1751; om frö); jfr äfv. eng. dicotyledonous]
bot. adj. till DIKOTYLEDON, sbst.: som har två hjärtblad; som hör till l. är utmärkande för de växter som hafva två hjärtblad; jfr DIKOTYL II, DIKOTYLEDONISK. Palmerne, hvilkas så kallade stam ej är att förlikna med de Dikotyledona trädens. Agardh Bot. 1: 233 (1830). En dikotyledon trädartad stam. Areschoug Växtanat. unders. 1: 3 (1867). Neuman Bast o. sklerenchym 2 (1881). Antalet dikotyledona arter i Sverige är .. något öfver 1,100, hvaremot antalet monokotyledona uppgår till omkr. 400. 2 NF 6: 339 (1906).

 

Spalt D 1316 band 6, 1912

Webbansvarig