Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DEGENERATION dejen1eratʃω4n l. deje1– l. de1jen-, l. -aʃ- (– – – -tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. degeneration, af fr. dégénération, lånadt af nylat. degeneratio, vbalsbst. till degenerare (se DEGENERERA)]
vbalsbst. till DEGENERERA: urartning; vansläktande, försämring (i förh. till föreg. generationer l. till sitt ursprung); jfr REGENERATION. Föreställningen om hennes (dvs. människans) ursprungliga, men i samhällslifvet till degeneration kommande, godhet. Bolin Statsl. 1: 69 (1868). Många tecken (tyda) därpå, .. att de lägre, barbariska religionsformerna äro en degeneration från det ursprungliga tillståndet. Wirsén E. Key 93 (1900). — särsk.
a) naturv. urartande; uppkommande af afart l. varietet hos djur l. växt; förädlad afarts l. varietets återfall till den urspr. formen; äfv. konkret om sålunda uppkommen afart l. varietet. Sädens degeneration eller förvandling. Stridzberg Åkerbr. 79 (1727). Då Eschweiler och Fée icke erkänna några Lafvarnes metamorphoser, så upptaga de .. en mängd former såsom sjelfständiga, hvilka endast äro degenerationer. Wikström Årsber. t. VetA 1826, s. 151. NF 16: 1519 (1892).
b) patol. o. anat. sjuklig kemisk o. fysikalisk förändring l. försämring af människo- l. djurkroppens olika väfnader o. elementardelar hvarigenom dessa blifva mer l. mindre odugliga för sina normala förrättningar o. slutligen kunna fullständigt förstöras; äfv. konkret om på nämnda sätt förändrad del; jfr ATROFI, HYPERTROFI, INFILTRATION. Tuberkelartade degenerationer. Hvasser Sm. skr. 1: 159 (1839). Degeneration .. af muskelsubstansen (hos hjärtat). Därs. 271. En .. degeneration af artererna (i hjärnan). Hygiea 1851, s. 245. Kornig degeneration. NF (1879). C. Wallis i Ill. hels. 169 (1885). Endast några få (sinnessjukdomar) .. visa i hjernan tydliga förstörelseprocesser i form af inflammation eller degeneration. NF 14: 1116 (1890). jfr: Möjligheten af icke-degeneration af det periferiska stycket (i en genomskuren nerv). Köster Nervdegener. 23 (1887). — jfr AMYLOID-, FETT-, GLYKOGEN-, KALK-, KOLLOID-, KRÄFT-, NERV-, SLEM-, VAX-DEGENERATION.
c) antrop. (enskilda människors, släkters, folkklassers l. folks) allmän(na) urartning i fysiskt o. psykiskt afs. Progressiv degeneration genom successiva släktled. Jolin Mathieu 178 (1894). Hela folkklassers kroppsliga och andliga degeneration. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 432 (1894). Tigerstedt Spriten o. män. 45 (1896). Det (ser) ut, som om man kunde särskilja följande former (af degeneration) ..: först den fysiska degeneration, som visar sig uti missbildningar, men framför allt uti ärfda neuropathiska tillstånd, .. så den moraliska degeneration, som röjer sig genom alkoholism och tygellöshet af alla slag, och som kan karakteriseras som depravation. Den .. sista formen .. uppenbarar sig .. uti bristande generativ kraft. Fahlbeck Sv:s adel 1: 441 (1898). Degeneration, urartning, inträder blott i de fall, der en afvikelse från slägttypen är egnad att förminska individens motståndskraft i kampen för tillvaron. Herrlin Snille o. själssjukd. 15 (1903). Fara föreligger (i Dalsland i följd af emigrationen bland de kraftigaste åldersklasserna) så väl för affolkning som äfven för degeneration af det kommande släktet. SvD(L) 1907, nr 256, s. 4. Man skiljer på förvärvad och medfödd degeneration. Soc.-dem. 1907, nr 3 A, s. 2. Samhällets och nationens degeneration genom den väldiga alkoholkonsumtionen. Arbetet 1907, nr 35, s. 2. — jfr RAS-DEGENERATION.
Ssgr (i allm. till b l. c): DEGENERATIONS-FENOMEN01003~ l. 10003~002. särsk. till c. Fruktsamhetens aftagande med växande ledtal .. liksom den ökade dödligheten i unga år äro otvetydiga degenerationsfenomen, likaså steriliteten. Fahlbeck Sv:s adel 1: 441 (1898).
-FORM~2, pl. -er. särsk.
a) till b. Köster Nervdegener. 13 (1887). Ej sällan träffar denna degenerationsform (dvs. fettdegeneration) hjärtmuskulaturen, och därvid uppkommer en form af s. k. fetthjärta. 2 NF 6: 18 (1906).
b) till c. Vissa degenerationsformer äro gynnsamma för geniets uppträdande. SvD(L) 1906, nr 62, s. 6.
(b) -KRAMP~2. Bergstrand Marcinowski 42 (1905).
(c) -LÄRA~20. Morel, degenerationslärans egentlige upphofsman. Gadelius Tvångst. 49 (1896).
-ORSAK~02 l. ~20. särsk. till c. Det gifves .. två stora grupper af degenerationsorsaker … Detta är äktenskap mellan nära släktingar, äfvensom alkoholismen. Bergstrand Marcinowski 55 (1905).
(b, c) -PROCESS~02. jfr DEGENERERINGS-PROCESS. Salomon Allm. paresis 19, 23 (1861). Tigerstedt Spriten o. män. 21 (1896).
(b) -SJUKDOM~02 l. ~20. Kräftan ”hör .. till degenerations- eller urartningssjukdomarne”. Sv. morgonbl. 1896, nr 237, s. 3. —
-TECKEN~20. särsk. till c. Dessa degenerations- eller vansläktstecken bilda tillsammans den brottsliga människotypen. GHT 1897, nr 13, s. 2. SvD(L) 1906, nr 62, s. 6.
(b) -TILLSTÅND~02 l. ~20. Bergstrand Marcinowski 42 (1905).
(b, c) -TYP~2. Köster Nervdegener. 12 (1887). (Strindbergs) Fröken Julie .. spelad af fru L., maskerad till en högaristokratisk degenerationstyp. C. G. Laurin i Ord o. bild 1907, s. 61.

 

Spalt D 480 band 6, 1908

Webbansvarig