Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DEFINIERA def1inie4ra l. de1-, äfv. 01—, äfv. -inj-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (definie´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DEFINITION.
Ordformer
(definera RA 2: 12 (1561))
Etymologi
[jfr holl. definieeren, t. definieren, eng. define, fr. définir, af lat. definire, afgränsa, utstaka, fastställa, bestämma en saks begrepp, af de, af, från, o. finis, gräns (jfr FINAL, FINIT); jfr motsv. anv. af gr. ὁρίζειν]
1) [jfr motsv. anv. i ä. eng.] (†) uttryckligen nämna, gifva besked om (ngt). (Krigsartiklarna) skole .. holles och handhafves vedh thet straff, som dhå hos hvar och en artikel udi synnerhet defineret och uttryckt är. RA 2: 12 (1561). Utom de definierade stiftningarne, kommer til Academiens (i Åbo) disposition ifrån hans (dvs. Bilmarks) sterbhus omkring 15,000 Rdl. Porthan Bref t. samt. 281 (1802). Ehuru bokens namn är i sig sjelft .. tvetydigt .., så tror man sig genom tilläggningen ”en Sketch-bok på sjön” temligen tydligt hafva definierat dess nautiska natur. Gosselman S. o. N. Amer. 1: 6 (1833); jfr 2.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] angifva l. bestämma l. fastställa hvad ngt är; tillräckligt känneteckna l. bestämma (ngt); stundom: karakterisera. Intet Instrument kan definieras, vthan man rörer jw och något om bruket. Carl IX Svar T 3 a (1606). Swedberg Schibb. 262 (1716). Skapnaden af blomman och frukten .. vill jag här framställa på latin, .. derföre, at de Svenske termerne ej ännu äro så fast definierade i vetenskapen som de latinske. Linné i VetAH 17: 24 (1756). At all tvetydighet må undvikas, vilja vi först klart och tydeligen definiera mened. Vi förstå härmed en osanning, bekräftad genom ed, den må då ske framför domstolen, eller vid försäkringen at tjena någon, eller bakom en köpmans disk, eller för två vackra ögon. SP 1780, s. 25; jfr b. Den, som icke har det (dvs. snillet), kan icke definiera det. Och den, som har det, definierar (beskrifver) det icke; ty han skulle i samma stund förlora det. C. J. L. Almqvist i Skandia 1: 261 (1833). Om tokigheten rätt / Man skulle vilja nu definiera, / Så är det rätt och slätt att vara tokig. Hagberg Shaksp. 1: 320 (1847). Man måste .. så definiera eller bestämma hvart och ett sådant namn (på djur, växter m. m.), att man alltid kan veta dess betydelse samt riktigt använda det. Thorell Zool. 2: 16 (1861). Situationen torde närmast kunna definieras så, att ställningen för Finland varit ytterst mörk, men att ett stillestånd inträdt i de mot Finland planlagda åtgärderna. SvD(L) 1907, nr 343, s. 7. — särsk.
a) [efter motsv. anv. i eng.] (enst.) med saksubj. Men den (dvs. sängen i sängkammaren) står der mera för parad, eller för att definiera rummet, än för att sofva uti. Gosselman Col. 1: 34 (1828, 1830).
b) log. med afs. på begrepp: noggrant o. fullständigt framställa ett begrepps kännetecken till skillnad från alla andra, i regeln gm att angifva genus proximum o. differentia specifica. Aristoteles .. (höll) för en dumhet, til at vilja alt definiera. Rydelius Förn. 125 (1721, 1737). Psykologien .. definiera vi såsom vetenskapen om själen. Rein Psyk. 1: 1 (1876). Då definierandet af ett begrepp stundom vore olämpligt, stundom äfven omöjligt, kan begreppets innehåll likväl med större eller mindre noggrannhet angifvas genom andra .. förfaringssätt. Dens. Log. 60 (1882). (Om vi ville fastställa begreppet rytm) blefve vi nog ändå tvungna att öfvergifva definierandet för att ingå på deskriptionen .. för att få något verkligt besked i sak. Cederschiöld Rytm. trollm. 12 (1905).
3) [efter motsv. anv. i eng.] (enst.) med saksubj., i fråga om synförnimmelser: afgränsa, låta framträda med skarpa konturer. Den sneda belysningen under molnet definierade föremålen så skarpt, att man kunde tro sig .. flyttad några mil närmare kusten. Bovallius Resa i Central-Am. 160 (1887). Den breda, bergiga Nicoyahalfön, än insvept i blåsvarta åskmoln, än skarpt definierad i strålande solljus. Därs. 175.

 

Spalt D 461 band 6, 1908

Webbansvarig