Publicerad 1906   Lämna synpunkter
DALK, sbst.,3 n.?
Etymologi
[sannol. lånadt af det likbetydande t. dalk, m., hvilket förmodl. är vbalsbst. till dalken, tala suddigt l. barnsligt; jfr äfv. t. dahlen, dallen, dalen, prata skräp, skalkas, gyckla osv. (se Grimm). Samband med DALKA o. DALLA, sbst. o. v., är osäkert]
(†) prat, sladder. Här haar ock warit den tiocka Skalck, / Den Präst alt med sitt Sqwaller och Dalck. Dalius Valet. C 3 b (1681).

 

Spalt D 203 band 6, 1906

Webbansvarig