Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BÅNGSE, adj.1 oböjl.
Etymologi
[till BÅNG, sbst.1 3; med afs. på bildningen jfr ÅNGSE]
(†) upprorisk, bångstyrig. Bångse, Tumultuosus. Schroderus Lex. 81 (1637).

 

Spalt B 4705 band 5, 1924

Webbansvarig