Publicerad 1919   Lämna synpunkter
BONING bω3niŋ2, sbst.3, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BONA, v.1
1) bonande. Weste (1807). Slöjdaren 1882, nr 3, s. 1. — jfr MATT-, VAX-BONING m. fl.
2) ämne hvarmed man bonar. Boningen påstrykes jemnt och tunnt. Oldenburg Geom. träsnid. 29 (1887).
3) gm bonande åstadkommen glatt yta, bonad yta; jfr POLERING. (De) betrakta .. golfvets blanka boning. Melsted Kvinnoöden 309 (1905).
Ssg: (1) BONINGS-VAX. bonvax. PT 1899, nr 87 A, s. 1.

 

Spalt B 3882 band 5, 1919

Webbansvarig