Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLIDSKAP, r. l. m.
Etymologi
[fsv. blidhskaper, motsv. ä. d. blidskab, isl. blíðskapr, mnt. blideschop, holl. blijdschap, mht. blideschaft]
(†) blidhet, vänlighet. Låt ej fagra kvinnor locka dig ..; bög dem ej til dig med kyssar eller annan blidskap. Björner Vols. 55 (1737; isl. blidu); jfr Strinnholm Hist. 2: 524 (1836). (Sigurd) älskades mycket af alla för sin blidskap, och vänlighet vid de nedrigare. Björner Norn. 8 (1737; isl. hann var blidur).

 

Spalt B 3169 band 4, 1913

Webbansvarig