Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLANDBAR blan3d~ba2r, adj.
till BLANDA, v. 1: som kan blandas, möjlig att blanda. Blandbara vätskors sträfvande att ömsesidigt genomtränga hvarandra. Thorell Zool. 1: 26 (1860). (Kresin) är en brun, klar, under alla förhållanden med vatten och alkohol blandbar vätska. Welin Hvad nytt i prakt.? 1: 31 (1894). 2 NF 16: 38 (1911).

 

Spalt B 3073 band 4, 1913

Webbansvarig