Publicerad 1912   Lämna synpunkter
BLACK blak4, sbst.1, r. l. m., stundom n. (r. l. m. Växiö rådstur. prot. 1633, s. 509 (: massblacken), Verelius Ind. 36 (1681) osv. n. Öman Ungd. 237 (1889), Högberg Vred. 3: 89 (1906) m. fl.); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar, ss. n. =.
Etymologi
[jfr fsv. blak, ä. d. blak, båda med oviss bet., nisl. blǫkk, block, kubb; ordet antages vara en sidoform till BLOCK, vokalväxlingen är dock ej nöjaktigt förklarad; jfr Tamm, A. Noreen i Språkv. sällsk. förh. 1882—85, s. 91, samt Kock Sv. ljudh. 2: 140 (1909)]
1) (förr) kloss af (järnbeslaget) trä l. af järn hvilken tudelad o. försedd med urholkningar för ben (l. arm) smiddes l. låstes fast vid fånges ben ofvan ankeln, äfv. vid fånges arm ofvan handlofven, l. hvilken medelst järnkedja o. järnboja fästes vid fånges ben (l. arm); jfr BULT. Sätta l. slå ngn i blacken. Hafva black om foten l. benet. Verelius Ind. 36 (1681). Sättias i Jern, är det samma, som man nu kallar slås i Blacken; och sådant til den ändan, at missgärningsmannen må hafva så mycket svårare före at rymma eller vndkomma sitt fängelse. Arnell Stadsl. 35 (1730). (Hertigarna Erik o. Valdemar) blefvo .. kastade i det styggaste fängelse .. Valram Skytte .. fäste blackar på händer och fötter med tunga järnkädior, som spikades i muren. Dalin Hist. 2: 399 (1750). Frihet derstädes afbildad står, / det är skada, att foten har black. Tegnér 2: 136 (1816). Blackar och handklåfvar! Hagberg Shaksp. 7: 288 (1849). Den största kanalje som ännu burit black kring fot. Blanche Bild. 3: 19 (1864). En tattare, som mördat sju eller åtta menniskor .. och suttit med black om foten från det han var litet barn. Topelius Vint. I. 2: 63 (1867, 1880). Långa äro (på 1600-talet) räkningarna (från slottssmeden) för ”black af” och ”black på”, när fångarne skulle till ting eller rådstuga. E. Jacobsson i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1896, s. 49. — jfr FOT-, JÄRN-, MASS-BLACK m. fl. — bildl. Hagberg Shaksp. 8: 366 (1849). Det finnes något, som lägger black om foten och hindrar icke endast mosskulturen utan hela det svenska jordbruket i dess utveckling, och det är hopplösheten. Feilitzen Upps. i mossk. 6 (1897). L(eopold)s arbete (i rättstafningsfrågan är) så väl utfördt, som det öfverhufvud kunde blifva med ”brukets” black om foten. Noreen Vårt spr. 1: 226 (1903). En kvinna vore ett gifvet black om en stordådig mans fot. Högberg Vred. 3: 89 (1906).
2) tekn. bygelformad järnlänk hvarmed järnkedjor medelst en sprint hopfästas. På passande afstånd, t. ex. hvar 25:te famn, der kettingarna skola kunna åtskiljas i särskilta stycken, .. hopsättes desamma medelst blackar eller byglar och dertill hörande sprintbultar. Eneberg Karmarsch 2: 632 (1862).
3) (förr) bergv. svängel med kloss på hvarmed bälgar drifvas. Swår vnkost går vppå thet arbete (i hyttan) som göres skall med blacken. G. I:s reg. 18: 215 (1547). Black kallas en art af gunga, hvarmed tvenne små läderpustar sättas uti rörelse af hyttedrängen vid Silfverdrifning på Test, där intet beqvämt tilfälle gifves, at inrätta rörelsen med vattuhjul och hvef. Rinman (1788).
Ssg: (1) BLACK-FÄNGSLA3~20. (enst.) fängsla med black; bildl. Jag skall black-fängsla dig i dina egna komplimenter. Hagberg Shaksp. 10: 307 (1850).

 

Spalt B 2984 band 4, 1912

Webbansvarig