Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BIL- OCH BOLFÄRDIG bi1l o(k) bω3l~ fæ2rdig l. 4 0 320 l. 3 0 320, förr äfv. BOL- OCH BILFÄRDIG, adj.
Ordformer
(bil- och bolfärdig Götheb. mag. 1759, s. 87, osv. bol- och bilfärdig Resol. på städ. allm. besvär 17 dec. 1734, mom. 42 (2 ggr), J. Westerman i VetAH 1768, s. 303.bil- Resol. på städ. allm. besvär 17 dec. 1734, mom. 42, osv. bill- Zettersten Anm. om mynt 156 (1771); jfr: Bill- och Bodmeri-Bref. Zettersten Köpm.-geogr. 2: 12 (1798). bo(h)l- Resol. på städ. allm. besvär 17 dec. 1734, mom. 42, osv. bål- jfr BIL- OCH BOLFÄRDIGHET samt: Bijl- och Bålbref. Drysell 27 (1728). bor- Dalman Sjölex. 5 (1765); jfr NF 2: 540 (1877). bord- Fischerström 2: 8 (1780), Möller (1790), Röding SD (1798), Weste (1807), Larsen (1884) m. fl.; jfr: Bijl- och bordbref. Serenius Q qq 2 b (1734))
Etymologi
[jfr d. bilfærdig, ä. holl. bijlvaardig, t. beilfertig, beil- und bohrfertig (Stenzler Seemänn. Wb. (1904)) o., med delvis nt. ljudform, bielfertig. Sammanställningen bil- och bolfärdig saknar motsvarighet i främmande språk med undantag för t., där dock beil- und bohrfertig bl. uppvisats i en enda källa (se ofvan). — I bil- föreligger sannol. BILA, yxa; jfr BILBREF. Från bet:s synpunkt vore det mest tilltalande att i bol- (bor(d)-) se ett ä. bor(r)- (jfr t. bohrfertig); -l- kunde förklaras ss. uppkommet gm anslutning till första ledens slutkonsonant och uttalet med ω (i st. f. väntadt o, resp. å; jfr bål-) ss. läsuttal. Ordet skulle då eg. betyda: färdigbyggd försåvidt detta kan ske med bila o. borr. Från formens synpunkt ligger det å andra sidan närmast till hands att antaga, att bol- (bor(d)-) vore identiskt med BORD, planka, skeppsbord, i hvilket ord i vissa dial. -rd öfvergått till -l (jfr växlingen FJOL: FJOR af fsv. fiordh); formerna med bål- kunde angifva anslutning till sbst. BÅL, trädstam (jfr BÅLVERK m. fl. samt mnt., mht. bole, t. bohle, grof planka). Ordet skulle med denna uppfattning eg. betyda: färdigbyggd (om fartyg) för så vidt detta kan ske med bila (o. andra timmermansverktyg) o. för så vidt det gäller träarbetet. Den ur bet.-synpunkt mindre tilltalande sammanställningen af BILA och BORD kunde då möjl. förklaras af att i sv. vid tiden för ordets inlånande förefunnits ett bord- (bol-)färdig, med hvilket bilfärdig på grund af allitterationen sammanställts]
sjöt. om nybyggdt träfartyg: färdig till skrof, fast (trä)inredning o. rundhult, men utan tackling o. annan utrustning. Resol. på städ. allm. besvär 17 dec. 1734, mom. 42. Hvart Skepp (af de nämnda) kostar bil- och bohlfärdigt åtminstone 1 Tunna guld. Götheb. mag. 1759, s. 87. Låter någon bygga fartyg, ege han att å detsamma anställa tre besigtningar, .. den tredje, när det såsom bil- och bolfärdigt skall aflemnas. SFS 1864, nr 22, s. 1. Wrangel Sv. fl. bok 438 (1898). jfr: Skeppen Gustaf III och Hedvig Elisabeth Charlotta (äro) knappast til bil och bord färdige. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 209 (1780).

 

Spalt B 2620 band 4, 1910

Webbansvarig