Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETÄNKANDE betäŋ4kande, i Sveal. äfv. 0302 (betä´nkande Weste; bet`ännkande Almqvist), n.; best. -et; pl. (i bet. 3, 8 b) -en (Hallenberg Hist. 1: 265 (1790) osv.) ((†) pl. = Rudbeckius Kon. reg. 250 (1616), Rudenschöld Præs. i VetA 1772, s. 11 m. fl.; -er 2 RARP 3: 3 (1723), Därs. 4: 470 (1727)).
vbalsbst. till BETÄNKA. — särsk.
1) till BETÄNKA I 1 o. 3: öfvervägande; jfr BETÄNKAN 1, BETÄNKELSE 1. Helsingius (1587; med hänvisning till Betrachtelse). Deliberatio .. Betänckiande, rådslag. Florinus Voc. 106 (1695). Betänkande .. Gall. pensement, consideration. Spegel Gl. 510 (1712). Dalin (1850). — (föga br.) Karl (IX) förklarade sin skrift vara framlemnad till presterskapets fromma betänkande, icke påtvingande, såsom fordom blifvit försökt. Fryxell Ber. 5: 63 (1831). (†) Haffuer nw Gudh sådana rådh och betenkiande hafft om Menniskiones skapelse, är klart på tagha at han haffuer reknat henne högt. O. Petri Men. skap. 7 (c. 1540). Een Bön stält på thet betenckiande (dvs. de tankar), thet alle trohierttade Christne Sweriges inbyggiare haffwa borde vthi .. Konungz Götstaffz .. dödelige affgång. Svart Är. 90 (1560). Efther vi .. med mykin hugnat hafva förnummit e(ders) f(urstliga) N(åd) om thenna saken hafva ett högt, alvarligit och gudeligit betenkiande (dvs. noggrant, allvarligt o. fromt öfverväga saken). RA 3: 4 (1593). Thetta giffuer oss Christnom itt stoort betenckiande (dvs. gifver oss mycket att tänka på), och vpvecker sorgeliga tanckar. Rothovius Likpr. ö. Barbro Bielke E 2 b (1624); jfr a. Thenne Handelens wijdare betänckiande och efftersinnande. Stiernhielm Arch. C 2 a (1644). Detta blef Kongl. M:tt inthet öfwerlefwererat, effter det syntes uthi widare betänkiande (dvs. vid närmare öfvervägande) wara någet hårdt skrifwit. RARP V. 2: 310 (1655). När man sitter i sitt största betänkiande (dvs. i djupaste tankar) att studera, kommer offta sådant till hinder. Växiö domk. akt. 1699, nr 141; jfr a. — särsk.
a) (numera mindre br.; se dock slutet) i uttr. moget, förr äfv. godt (jfr b α) l. stort betänkande, moget l. grundligt öfvervägande. 3 Chronor belangandhe var en hög saak och behöffde ett gott betenkiandhe. A. Oxenstierna 1: 76 (1613). Saken var vicktigh och hade stortt betenkende behoff. Därs. 2: 345 (1619). (De) hafwa then handel lämnat och skutit till Riksens Rådh och the godhe herrars godhe och moghne betänkiandhe. RARP 7: 56 (1660). Vi hafva egnat detta ämne ett moget betänkande. Fries Bot. utfl. 1: 216 (1842, 1853). — (fullt br.) i uttr. efter moget betänkande o. d. Konungen lät derpå gifva ett svar ..: han hade ej utan föregånget moget betänkande fattat sitt beslut och kunde ej derifrån afgå. Carlson Hist. 5: 154 (1879).
b) [jfr t. mit (gutem) bedacht] (†; se dock α) i uttr. med (äfv. af l. i, se under α o. β) betänkande, med eftertanke, eftertänksamt. Den som dem (dvs. de nämnda psalmerna) rätt förstår och med betänckiande siunger, han kan dermed lijkasåsom predica för sig sielff. Rudbeckius Kon. reg. 118 (1615). Icke .. j hastigheet talat ..: vthan medh betenkiande. Dens. 3 Pred. A 4 a (1622). Hoo är dhen, som medh Betänckiande betrachtar Natursens .. Heemligheet, dhen sigh icke dheröfwer förundrar ..? Rel. cur. 217 (1682). Läs med betenckiande hwad Dietericus här om skrifwer. Swedberg Schibb. 106 (1716). Göra något med betänkande, Consideratè quid facere. Sahlstedt (1773). Handla .. med betänkande. Dalin (1850). — särsk.
α) (numera föga br.) i uttr. med (förr äfv. af l. i) godt (förr äfv. högt) betänkande o. d., med l. efter noggrant l. moget öfvervägande, med (grundlig) eftertanke. Icke skal .. något .. skee förhastigt eller obetenckt, vthan medh gott betenckiande, skal hela församblingen .. her om rådhslå och ransaka. L. Petri Kyrkost. 29 b (1566). För(bemäl)de Hanss hade vthi itt gott betenkiande, giffuit sijn hustrw .. alth arff effter sigh. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 21 (1592). Hoo är then, som sielffkraffd och vthaff godt betänckiande haffuer Klösterlöffte giordt? Ups. möt. L 4 b (1593). Aff tijdigt (dvs. moget) betänckiande bleff för rådhsampt achtat, at .. (ofvannämnda) Ceremonier .. aldeles skulle aflägges. P. Kenicius i Handb. 1614, Dedik. s. 2 b. Omskärelsen hafwer warit ett synnerligit Sacramente i gambla Testamentet, .. medh högt betänckiande aff Gudh instichtat. J. Matthiæ 1: 123 (1658). Den 37 k. Davidz psalm, huilken iagh eder råder igenom läsa med godt betänkande. Växiö domk. akt. 1675, nr 324. Han (får) ej .. återkalla then (bekännelse), som otvungen och med godt betänkande är aflagd. Nehrman Pr. civ. 261 (1751). Roos Andaktsb. 1: 46 (1847, 1871).
β) närmande sig bet.: med (särskild) afsikt, med flit. Theras (dvs. våra första föräldrars, patriarkernas m. fl.) nampn (äro) .. medh synnerligh betänckiande, och bemärkelse .. vthgiffne. Guthræus Likpr. ö. Anna Sib. Schmidt D 2 a (1641). Af itt synnerligit Betänckiande .. hafwer (Kristus) welat göra sitt första Mirakel vthi itt Bröllop. J. Matthiæ 1: 207 (1658). Vi ha med betänkande valt denna tid. Geijer I. 1: 4 (1818). — i uttr. utan betänkande (jfr m), utan afsikt. Man hade kunnat säja, at det hade varit skedt af en tilfällig händelse, och utan betänkande. Borg Luther 1: 111 (1753).
c) (†) i uttr. till vidare betänkande, tills man tänkt närmare på saken l. ändrat mening; tills vidare. Att te fremende Köpswäner skole ware tulfrije till wijdere betänckiende. G. I:s reg. 16: 353 (1544). Han bleff på Örby förwaret til wijdare betenckiande vppå någen tijdh. Tegel G. I 2: 372 (1622). Hypothesis betyder hos philosophos intet annat, än en förslagsmening, som tages an til vidare betenckande. Rydelius Förn. 153 (1721, 1737).
d) (†) i uttr. draga i betänkande (jfr 8 a δ), göra till föremål för öfverläggningar. Såsom han förnam, att sakerne således förewette (dvs. förhöllo sig), drog han saken .. uthi rådslag och betenckiande medh rijksens rådh. Gustaf II Adolf 82 (c. 1620).
e) (†) i uttr. hafva i betänkande, öfverväga, hafva i tankarna, öfverlägga l. rådslå om. Gaf h(ans) f(urstliga) N(åd) them gunstige svar, säijandes sig vilia sampt medh riksens rådh hafva sådant i betänkande. RA 3: 36 (1593). Älliest haffver jagh och någet annat uti betänckiandhe. Oxenst. brefv. 11: 633 (1633). Hans Förbund, thet han fordom medh Påfwen hade hafft i Rådhslagh och Betänkjande. Schroderus Osiander III. 1: 270 (1635).
f) (†) i uttr. komma i betänkande, vara att tänka på, kunna ifrågasättas. Effter K. M:t hafwer lämpnatt ett testamenthe, huru som Regeringen effter Hans K. M:tz död bäst skulle styras, så kommer likwäl något i betänkiandhe at med hwarandra flitheligen öfwerwägha een saak. RARP 7: 57 (1660).
g) [jfr nt. ik wil’t in bedenk neemen, t. in bedenken nehmen] (†) i uttr. taga i betänkande (jfr 4 slutet, 8 a η) o. d., taga i öfvervägande, öfverväga. Tå Gudh wille skapa menniskiona, toogh han thz j sinne Trefaldigheet, såsom j betenkiande, och hade ther rådhslagh om. O. Petri Men. skap. 6 (c. 1540). Therföre synes oss än nw gott wara, ath taga same saack vdij eth wijdere betenckiende. G. I:s reg. 13: 315 (1541). Thesse 3 Punchter haffue Stenderne tagit i betenkiende. A. Oxenstierna 1: 2 (1605). Konung Gustaff togh thetta ärendet vthi ett betenckiande och på berådh vthi några Daghar. Tegel G. I 1: 86 (1622). Hwarpå dhe (dvs. adeln) sigh förklarede, att willia taget i ett gott betenckiande. RARP 1: 19 (1627). Effter Cröningz högtijden togz Rijksens saker vthi betänckiandet. Girs G. I 94 (c. 1630). Bleff all vidare beskiutning innställtt, och toges sakarna uthi annatt betänkiande. C. Gyllenhielm (c. 1640) i Hist. handl. 20: 340. The (dvs. domkapitlets ledamöter) moste alla förekommande saker och spörsmål taga uti noga betänkiande, för än ther åå dom fälles. E. Emporagrius i KOF II. 2: 266 (c. 1655). När man wil med något tolamod, taga them (dvs. de nämnda anmärkningarna) i skiäligit betenckiande, finnes förmodeligen, at mitt bekymmer och arbete icke hafwer warit fåfengt, onödigt eller onyttigt. Swedberg Schibb. 441 (1716). Weste (1807). Taga i betänkande, taga i öfvervägande. Dalin (1850).
h) (†) i uttr. ngt står till ngns betänkande, ngn har att taga ngt i öfvervägande. H. (blef) efter lagen saker att hafva brutit edsöre, hvilket står till de gode herrers betänkande. Nordlander Norrl. saml. 322 (1905; efter handl. fr. 1586).
i) (†) i uttr. ställa l. hemställa l. sätta till l. i ngns betänkande, hemställa till ngn l. till ngns öfvervägande. Hwem theris skatt .. wpbæra skulle, sætther iagh till edhers K. M. nodige betenckiande. FH 3: 215 (1554). Hwadh mening ther war vnder ställer man till förstondige mendz betenckiande. Svart G. I 63 (1561). (Mantalslängden) ähr inthz lijka thz ena åhret som thz andra, thet man ödmiukelig steller till öffuerhetens goda betenckiande. Thulin Mant. 1: 94 (i handl. fr. 1602). Medh slijk Condition och förord, at iagh mina Secretsaker, vthi .. Printzens aff Vraniens godtyckio och betenckiande .. heemställa skulle. Schroderus Uss. L 4 a (1626). Om Förbundet .. skulle .. blifwa förpœnat (dvs. brott mot förbundet blifva belagdt med straff), hemsteltes til hans Swågers yttermehra betänckiande. Girs G. I 170 (c. 1630). Effter stort bedrägerij brukas medh bispmans wijcht stelles vthi Regeringens betenkiande om icke wichten kan stellas efter det sättet som medh wicht skålar handlas. RARP 2: 163 (1635).
j) [jfr holl. woorden van groot bedenken] (†) i uttr. vara af (stort l. ett stort l. högt o. d.) betänkande, kräfva (grundligt) öfvervägande, vara af (stor) vikt l. betydelse. Thenne Saak war aff högt Betänckiande. Schroderus Osiander III. 2: 18 (1635). Thenne saak är af itt stort betenkiande. RP 8: 342 (1640). De andhre inlop ähre aff större betenkiande. A. Oxenstierna 1: 592 (1644). Thet war een sak af högwichtigh importance och betänkiande. Hist. tidskr. f. Skån. 1: 180 (i handl. fr. 1658).
k) (†) närmande sig bet.: tankeförmåga, förstånd. Hwar wille seye, att Saull ecke haffuer warit aff ett högt betänkiende och opå thet nögeste affräcknet och hollet thet ene emot thet annet. Ludvigsson Norman 19 (c. 1550; t. eins hohen bodencchens). Aldenstund .. E. K. Maj:ts sahlige her fader, af sitt höge konungslige förstånd och betänckiande wäl kunnat förmärckia, at … Annerstedt UUHist. Bih. 1: 92 (1612). Så länge wij hafwe thenna kötzens kättian ock smicker kärare än thenna andeliga sorgen, och så länge warde wij ey heller til itt sådant högdt förstånd eller Gudeligit betänckiande, befordrade. Muræus Arndt 1: 177 (1647).
l) (†) närmande sig bet.: omsorg, bekymmer. Tidzens legenheet gaff Her Götstaff ingen ringa åhåga och betenckiande. Svart G. I 56 (1561). (Minnet plägar fördärfvas) aff mykin sorgh och betenkende. B. Olavi 9 b (1578).
m) (föga br.) närmande sig 8, i uttr. utan betänkande (jfr b β slutet, 8 a α). Tala utan betänkande, ohne Bedacht reden. Lind (1749). Utan betänkande, Inconsultè. Sahlstedt (1773). Göra en ting utan betänkande, To do a thing inconsiderately, To do a thing without any consideration. Widegren (1788).
2) [jfr ä. d. betænkende i motsv. anv.] (numera knappast br.) (på föregående öfvervägande l. öfverläggning grundad) mening l. åsikt; jfr BETÄNKAN 2. Effter theris egit betenckiende syntis them gott och nyttigt wara .. ath man … G. I:s reg. 13: 270 (1541). Är förthenskuld wårt rådt och betenckiende, att man seer sich .. wäl .. före. Därs. 16: 103 (1544). Att I wille giffue migh ederth gode betenckiende till att fförstå om then Spanmål som .. ridtffougterne haffue liggiandis. FH 3: 212 (1554). Men det war hans betenckiande .., at han wille ryckia någett nermera emot fienden. Brahe Kr. 46 (c. 1585). (Riksdrotsen) Begärade att Richs-Rådh ville här öffver säija deres betänckjande. RP 6: 53 (1636). Mitt ringa betänckjande uthi denne vichtige saken är detta. Därs. 260. Effter mitt ringa betenkiande. Rudbeck Bref 46 (1667). Hör Christopher! nu vil jag höra ehrt betänckande om något. Lagerström Westph. 39 (1737). Arnvid blinde gaf därpå sit betänkande, at Konungen skulle rycka up med så mycket folk, som ville följa honom. Lagerbring 1 Hist. 1: 236 (1769). (M:me de Bretteville) skyndar till dem, ytterligt glad att .. få deras betänkande om en högst märkvärdig kasus, hon råkat ut för. Hedin Rev. qv. 136 (1879).
3) [utveckladt ur 2; jfr ä. d. betænkende i motsv. anv.] konkret: (i sht skriftligt affattadt) utlåtande; särsk. om förberedande skriftligt utlåtande af ett utskott, en kommitté, en myndighet o. d. öfver ngn fråga som hänskjutits till dess pröfning. Afgifva l. inkomma med ett betänkande. Rådhes Ennfåldighe doch wällmenntte Betännckiannde ohm denn Ordningh .. theres .. vttkoradhe Konnungh will att medh .. Rättegångz Saacker .. hålles och procederes skall. Lagförsl. 558 (1604; öfverskrift). Stendernes Betenkiende och Svar. A. Oxenstierna 1: 2 (1605). Feltherren ville samma instruction öffversee och sitt betänckjande der öffver giffva. RP 6: 163 (1636). Uppå alt, som framställes, skola the (dvs. assessorerna i domkapitlet) granna acht gifwa, och meddela ther öfwer wälbetänkt och rättwijst betänkiande. E. Emporagrius i KOF II. 2: 271 (c. 1655). Betenckiande Om Sweriges Olycko, Hwadan then härkommer: Och huru wida then, igenom Stora Bönedagars Firande, Står at lindras eller botas. Swedberg (1710; boktitel). Efter inhämtat betänckiande däröfver ifrån vederbörande Collegier. 2 RARP 2: 164 (1723). (Uppfostringskommissionens) ledamöter .. (hafva) velat infordra consistoriernas betänkande uti samma mål. Lagerbring Skr. 73 (1750). Infordra ens skriftliga betänkande. Sahlstedt (1773). (L. Petri) utarbetade flera vidlyftiga Betänkanden, emot Syskonbarns giftermål. Hallenberg Hist. 2: 588 (1790). Riksens Ständer .. (kunna) förelägga Utskotten tid til deras Betänkandens afgifvande. RO 1810, § 44. De af honom uppsatta betänkanden .. ansågos för mönster. Adlerbeth Åm. i VetA 1817, s. 9. Lag-Utskottet har i detta betänkande afstyrkt den väckta motionen. W. Stråle i 1 kam. prot. 1873, 1: 475. Konsistoriets skäl för upphäfvande af kommunitetet utvecklades uti ett vidlyftigt betänkande af d. 4 Januari 1671. Annerstedt Rudbeck d. ä. LXII (1899). — jfr DECHARGE-, FINANS-, INKOMST-, KOMMITTÉ-, KONSTITUTIONSUTSKOTTS-, TJÄNSTE-, UTSKOTTS-BETÄNKANDE m. fl.
4) (numera föga br.) till BETÄNKA I 2. Detta förtjenar betänkande, This is a thing to be considered. Widegren (1788). — särsk. i uttr. taga (jfr 1 g, 8 a η) l. draga (jfr 8 a δ) i betänkande, taga i betraktande, taga hänsyn till. (Ehuru Skytte) såg, at han hade fördelen och öfverhanden, tog han dock i betänckande, at en förstärckning torde komma (till fienden) ifrån Pitschur. Nordberg K. XII 1: 437 (1740). Ingen drog i betänkande, att dessa uppgifter kunde vara falska. Cronholm Lig. 342 (1839). Taga i betänkande, taga .. i betraktande, göra afseende på. Dalin (1850). Tunneln mellan Heilbronn och Veinsberg .., der vid genomborrandet af den gipsförande, brokiga keupermergeln icke på förhand drogs tillräckligt i betänkande, att i bergets inre anhydrit .. kunde uppträda i stället för gips. Tekn. tidskr. 1875, s. 6.
5) (†) till BETÄNKA I 4: beslut; beråd; jfr BETÄNKAN 3. (Farao) förebär .., at han icke på sitt eghet betenkiande hadhe thetta Krighet sigh företaghit: vthan han hadhe fått swar och befalning aff Gudh at han thet göra skulle. Rudbeckius 4 Pred. B 4 a (1634). (Romarna) stötte berörde Påfwe ur sätet, och af egit betänckiande keste Johannem ifrån Placens til Påfwe. Dryselius Monarchsp. 333 (1691).
6) (†) till BETÄNKA I 6. särsk.
a) i uttr. stå i betänkande (jfr 8 a ζ), vara påtänkt. Effter .. vthi betänckiande stodh, honom medh een så starck Partij vthi Kongl. Matz. Quarter til försända. N. Av. 22 nov. 1655, nr 1, s. 4.
b) i uttr. hafva betänkande till ngt, vara betänkt på ngt, hafva för afsikt. Om vederbörande villja extorqvera den utlåtelsen af mig, som jag tror de lära hafva betänckande til, så kan det ändå ey skie för Ständerne. 2 RARP 4: 361 (1727).
7) [jfr t. bedenken i motsv. anv.] till BETÄNKA II 1: besinnande, funderande, öfvervägande; jfr BETÄNKAN 4. Vid närmare betänkande. (Det) behöfdes icke ett ögonblicks betänkande för att undanbedja mig det nådiga förtroendet. Berzelius Själfbiogr. ant. 109 (c. 1845); jfr a. — särsk.
a) (†) närmande sig bet.: betänketid. Ther hos begärade the, hwadh berörde Skrifft anlangade, ther om itt rumligare Betänkiande. Schroderus Osiander III. 1: 240 (1635).
b) närmande sig 8.
α) i uttr. efter långt, kort betänkande. (Den bötfällde, som hade att välja mellan att betala böterna eller vädja till högre rätt) Vthfäste så p(e)ng(a)r efter longdt betenckiande. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 41 (1594). Uno har efter långt betänkande svarat, att han ej tror sig på prästen (dvs. prästkallet), emedan musik och ritning ligga honom för mycket i hufvudet. E. G. Geijer (1835) hos Dahlgren 1 Ransäter 223. Efter kort betänkande nach kurzem Besinnen. Auerbach o. Blomqvist (1907).
β) (mindre br.) i uttr. utan betänkande (jfr 8 a α), utan att tänka sig för. Ath ingen så lätferdelighe vthan betenckiande här effter någet wnderschriffuer. Kyrkoh. årsskr. 1902, Meddel. o. aktst. s. 39 (i handl. fr. c. 1600). (I Skaldatal) lär egenteligen vara frågan om de versar, som af sjelfva Skalderna voro författade, men intet om dem, som utan mycket betänkande (dvs. utan mycken förberedelse) i hast sammansattes. Lagerbring 1 Hist. 1: 479 (1769).
8) till BETÄNKA II 2.
a) [jfr t. bedenken i motsv. anv.] tvekan.
α) [jfr t. ohne bedenken] i uttr. utan (något, det ringaste, mycket, allt) betänkande (jfr 1 m, 7 b β). (Han) gaf .. sigh uthi strijden oförvägit, och uthan alt betänkiandhe. L. Petri Kr. 16 (1559). Att vij då väl motte uthan betenkandhe förstå härtill (dvs. gå in därpå). A. Oxenstierna 1: 129 (1628). Jag uptäkte för min Grefve utan betänkande orsaken til den iråkade onåden. Ågren Gellert 28 (1757). (De lätta dragonerna) litade blindt på sin chef och följde honom utan betänkande hvart det bar. Odhner G. III 1: 123 (1885). (†) Kom; vtan högre betänckiande (dvs. utan mycken tvekan) fölg mig. Stiernhielm Herc. 259, 272 (1668).
β) i uttr. efter mycket betänkande, efter mycken l. lång tvekan. Han (dvs. skolgossen) såg på sina skor, och rörde, efter mycket betänkande, på nyckeln (till rektorns rum). C. F. Dahlgren 4: 127 (1831).
γ) [jfr t. bedenken tragen samt ä. d. bære betænkende om] (†) i uttr. draga, ngn gg bära betänkande = δ α’; vanl. med negation. Effter som wij .. förnimme att .. Konung Vladislaus ingen försyn eller betänckiande dragher, Sweriges Rijkes Tittell att föra och bruka. RARP 2: 38 (1633). Svarades thed man inthed hafver buret betänckjande att säija Hoffmästaren Pens, att där nogon öpnade kistan, han skulle straffas till lifvet. RP 4: 134 (1634). Emedan .. Presidenten Lagerberg var redan President uti Kongl. Statz Contoiret .., så har Hans Maij:t dragit betänckiande at taga honom, .. der ifrån innan Rijksdagen skulle hållas. 2 RARP 3: 383 (1723). Han drog intet betänkande dervid. Serenius (1741). H. K. Maj:t .. hade icke dragit betänckande stoppa kiällan till förra misshälligheter (med Danmark). Höpken 1: 89 (1752). Dock drogo ännu många betänkande vid att samtycka till hans förslag. Strinnholm Vas. 1: 213 (1819).
δ) [jfr draga i tvifvelsmål] i uttr. draga i betänkande (att göra ngt) (jfr 1 d, 4 slutet); vanl. med negation.
α’) tveka, hysa betänkligheter. Ovännen befläckar nog ändå i löndom ens ärliga namn och ryckte, .. men vid de allmänna Riksmöten .. måste han draga uti betänkande, at utkasta sin galla. Oelreich 786 (1755). Jag tycker du ej bör dra i betänkande att taga emot unge Skogman. Choræus Bref 67 (1800). Hvilken sedlighet kan man vänta af den, som icke drager i betänkande att skämta med lifvets heligaste pligter. Hagberg Pred. 3: 135 (1817). Paulus, denne store hedningarnes apostel, hvilken jag icke drager i betänkande att kalla den förträffligaste menniska, som någonsin funnits på jorden näst Honom, som af ingen synd visste. Melin Pred. 2: 116 (1847). Carlson Hist. 5: 126 (1879).
β’) (†) draga i tvifvelsmål, betvifla. Ehuru det således icke kan dragas i betänkande, att Buräterne i tiden upprest kurganer. Castrén Res. 2: 418 (1848).
ε) [jfr t. sich bedenken machen] (†) i uttr. göra (sig) betänkande, tveka, hysa betänkligheter, dra sig för. Therföre giorde jag intet mycket betänckande at sättia mig emot hans begiäran. Humbla 217 (1740). Han gör sig intet betänkande vid något, allenast han kan vinna. Widegren (1788). Han gjorde sig ej minsta betänkande af lemna dem tilsammans. Därs.
ζ) [jfr ä. d. staa i betænkende, ä. t. in bedenken stehen] (†) i uttr. stå i betänkande (jfr 6 a), tveka, vara villrådig. Efter några dagar kom Cardinalen til Lublin. Han hade länge stått i betänckande, om han skulle resa dijt eller ei? Nordberg K. XII 1: 371 (1740). Han står i betänkande hvad han skall göra, He is at a stand what to do. Widegren (1788).
η) [jfr ä. d. huilckit landskaffuit tog vdi betenckende] (föga br.) i uttr. taga i betänkande (jfr 1 g, 4 slutet), tveka (att göra ngt), dra sig för. Bägge Palatinaterne i Siradien .. gofvo sig til Confœderationen, hvilket de här til tagit i betänckande. Nordberg K. XII 1: 429 (1740). Harlock o. Wenström (1904).
b) [jfr t. bedenken i motsv. anv.] (†) betänklighet. De svarade, den punchtt inted göra oss någott betenkiandhe. A. Oxenstierna 1: 57 (1613). Att de alle andhre betenkandhe settiandes tilbakers, beflita sig om att skaffua godhe och beständige medell vedh handen, som desse olägenheter botha kone. Därs. 479 (1633). Soldatescans licentie och egenwillighet, Medlens knapheet och månge andre betänkiande. RARP 2: 144 (1634). Förfrågade sedan Hoff-Cantzleren, om han funne något betänckjande der uthi. RP 6: 3 (1636). Dessa afseenden (hafva) .. öfvervunnit mina betänkanden. V. F. Palmblad (1810) i Bref rör. N. Skol. hist. 180. — särsk.
α) i uttr. gifva ngn (stort o. d.) betänkande, ingifva ngn (stora) betänkligheter, väcka (stora) betänkligheter hos ngn. G. I:s reg. 16: 66 (1544). Om Freden i Tyskland är thet att considerera, att somblige aff wåre adhærenter .. ähre nu .. med eghne beswär öfwerhopade, the andre kunna ock gifwa oss i annan måtto betänkiande. RARP V. 1: 9 (1652). Nu ger thet oss stort betänkande, att Chronan skall vara fattig, när Chronan har större inkompst. RARP 9: 100 (1664).
β) [jfr ä. d. haffue betenckende at lade skee execution, t. ich habe kein bedenken dabei] i uttr. hafva (stort l. vanl. ett stort o. d.) betänkande (i l. vid l. om ngt), ngn gg hafva i betänkande, hysa betänkligheter (med afs. på ngt), hafva betänkande (vid) att (göra ngt), hysa betänkligheter mot att. Så haffue wij och än nw eth annet betenckiende herwtijnnen. G. I:s reg. 13: 273 (1541). Wij haffwe ett stortt betänckiende vm honum, effter han haffwer altid warit så god keysersk. Därs. 15: 145 (1543). Belangende stillestondhed eller vapnhvijlan, däruthi hadhe Cantzleren store betenkiende. A. Oxenstierna 1: 129 (1628). (Konung Josias nekade Farao att draga igenom hans land) therföre, at han befruchtade sigh, at medh thetta genomtoghet måtte henda hans Vndersåtarom någhot wold och skadhe, och hwadh meer han kunde hafft i betenckiande. Rudbeckius 4 Pred. B 4 a (1634). Regeringen hade betenkiande att upbryta samma bref. RP 8: 291 (1640). The godhe herrar (hade) inthet betänkiande att skrifwat (dvs. att skrifva det, näml. beslutet) under. RARP V. 1: 126 (1652). Ingen ting är iag bedin om, swarade Kong Rolof, thet iag hafwer mehra betänkiande at göra än thetta. Verelius Götr. 281 (1664). Konungen gaf .. De la Gardie .. tillkänna, att han hade stort betänkande att sända sin Broder till Rysland. Hallenberg Hist. 2: 578 (1790). Valdenserna .. (hafva) ej haft betänkande vid att sluta sig til den reformerta bekännelsen. Geijer I. 1: 271 (1845). Dalin (1850). jfr: Swar til Måns Jönson och M: Arnndt, att the haffwa stortt betenkiende medt (dvs. äro alltför måna om l. hålla för hårdt på) then Deel the haffwa hender emellem. G. I:s reg. 18: 548 (1547). jfr äfv.: Med det ofta åberopade allenaregerandet har det sitt betänkande. Geijer I. 8: 277 (1838).

 

Spalt B 2201 band 4, 1908

Webbansvarig