Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETÄNKAN, f. (n. G. I:s reg. 14: 162 (1542)).
Etymologi
[det neutrala könet torde bero på inverkan af mnt. l. t. bedenken, n.]
(†) vbalsbst. till BETÄNKA. — särsk.
1) till BETÄNKA I 1 o. 3: öfvervägande; jfr BETÄNKANDE 1. Her på steller kon: Ma:t tiil Swe: sin legenhett vdi kon: Ma:t tiil Dan: hans nådis frunthlige (dvs. vänliga) ock Swågerlige betenckenn, att beszinna och offuerwega .., huadt szwår bekosthning .. kon: Ma:t tiil Swe: hafft haffuer. G. I:s reg. 10: 37 (1535); jfr BETÄNKANDE 1 i. (I skolen) haffwe gott råd, och tidigt betencken medt hwar annen. Därs. 14: 162 (1542). Huadh min K(äre) B(ror) teckess göra steller jagh i hanss godhe betenkian. Oxenst. brefv. 5: 515 (1633); jfr BETÄNKANDE 1 i. De må töfua nogra dagar till betänkian. Växiö rådstur. prot. 1647, s. 204; jfr BETÄNKANDE 1 c.
2) mening, åsikt; jfr BETÄNKANDE 2. Om min bror befinner att min betenkian som jagh i denne sack haffver till vår närvarande stat sigh vill skicke. Oxenst. brefv. 5: 319 (1625).
3) till BETÄNKA I 4: beslut; jfr BETÄNKANDE 5. Medh samhålligt rådh, och alles theres betäncken och samtycke, som thär tilstädes wore. Ups. möt. A 2 b (1593).
4) till BETÄNKA II 1: besinnande, funderande; jfr BETÄNKANDE 7. Herodes .. är känder för en Herre, / Then vid sin domstol ei så lång betänkan tåhl. Brenner Pin. hist. 70 (1727). Vid närmare betänkan. Atterbom Philos. hist. 81 (1835).
5) till BETÄNKA II 2.
a) tvekan; jfr BETÄNKANDE 8 a. Utan betänkan. Johansson Hom. Od. 17: 451 (1845); jfr BETÄNKANDE 8 a α. Hvilket ock Hans Exellens med flere andra bejakade, men somlige drogo betänkan vid. Crusenstolpe Tess. 4: 170 (1849; efter handl. fr. 1710); jfr BETÄNKANDE 8 a γ.
b) betänklighet; jfr BETÄNKANDE 8 b. Effter the hafve ther uti betenkian. RP 8: 248 (1640); jfr BETÄNKANDE 8 b β.

 

Spalt B 2201 band 4, 1908

Webbansvarig