Publicerad 1907   Lämna synpunkter
BETORFTIG, adj.; superl. -igst.
Etymologi
[jfr t. bedürftig]
(†) behöfvande, som är i behöfvande omständigheter, som tarfvar hjälp l. understöd; jfr TORFTIG. Dhenna .. för olyckiade meniskiann och högst betorfftigste almosostackaren. Växiö domk. akt. 1696, nr 473.

 

Spalt B 2046 band 4, 1907

Webbansvarig