Publicerad 1907   Lämna synpunkter
BETING betiŋ4 (beti´ng Weste), n.; best. -et; pl. =, i bet. 1 b ngn gg -er (G. Nordenström i Jernk. annal. 1877, s. 49, Därs. 1881, s. 281).
Etymologi
[efter t. beding, vbalsbst. till bedingen (se BETINGA); jfr holl. beding]
1) (numera föga br. utom i b) öfverenskommelse, aftal, (ömsesidig) uppgörelse; jfr BETINGA 1. Igenom Franckrikets machtlöshet äro subsidierne under betinget stympade. Höpken 2: 548 (1759). Intet hafva fria beting om årslöner åstadkommit några rättegångar (mellan tjänare o. husbonde). Chydenius Skr. 388 (1779). De afslutade ett beting med en man, .. (att han) skulle föra Riddaren på sin kärra. Stiernstolpe DQ 2: 425 (1818); jfr b. En helig kyss besegle vårt beting. Hagberg Shaksp. 2: 156 (1847; eng. bargain). Tre gånger hemtade de (dvs. de kämpande) andan, drucko / Tre gånger, på beting, ur snabba Severn. Därs. 3: 135 (1848; eng. agreement). — jfr TIDS-BETING. — särsk.
a) (†) öfverenskommelse om utrymmande af ort, dagtingan; jfr ACKORD 1 b, BETINGNING 2 slutet. The Etolier (ville) låfwa och tilseija at Nabis .. genom beting och egen godhwillia skulle tagha sin besatning vthur stadhen Argos. Schroderus Liv. 491 (1626; t. mit eynem beding, lat. conditionibus). Det ringa antalet af Stadsboer .. hade .. redan genom beting inrymt staden åt fienden. Kolmodin Liv. 2: 283 (1832; lat. per pactionem). Därs. 285.
b) (fullt br.) aftal om utförande af (visst) arbete l. (viss) tjänst l. leverans (se δ) osv. o. i allm. om (viss) ersättning därför; öfverenskommelse om lön beräknad efter visst pris för visst kvantum arbete (i motsats till arbetslön beräknad efter tidsenhet); äfv.: öfverenskommelse (vid betalning efter tidsenhet) om utförande af ett bestämdt kvantum arbete på tidsenheten; ackord (se d. o. 1 c); jfr BETINGA 3 b slutet samt FÖRTING. Beting .. kallas et af Bergsbetjeningen slutit accord med arbetarne om något visst arbete för et utsatt pris. .. Detta nyttjas så väl vid Grufvearbete, som vid Bokning, Vaskning och Smältning. Rinman (1788). Solitander .. (har) låtit dika och arbeta i flere års tid emot så förmånliga beting, att en trägen arbets karl ofta kunnat förtjena 2 à 3 Rubel om dagen. Ur Finl. hist. 389 (c. 1800); jfr γ β’. Titus .. upphäfde i Rådet de förpaktningar och beting, som angingo gudstjensten och offentliga arbeten. Emanuelsson Plut. 3: 193 (1843). Arbets-ägaren söker .. att bringa allt arbete till beting, och mäter det med aln eller väger det i lispund. Agardh Bl. skr. 2: 212 (1846). Varder resande till följd deraf, att honom lemnats oduglig häst, hindrad att med erhållen skjuts resan fortsätta, skall den skjutsande vara honom behjelplig att genom beting anskaffa annan häst. SFS 1878, nr 18, s. 19. För att ett beting skall vara fullt ändamålsenligt fordras att det uppmuntrar arbetaren till flit, att det medgifver en lätt och tillräckligt noggran kontroll af det utförda arbetet samt att blott det effektiva .. arbetet betalas. Wetterdal Grufbr. 356 (1878). — jfr BORRFOTS-, BRYTNINGS-, GRUF-, KUBIK-, KUBIKFAMNS-, LASS-, LASSTALS-, STRÄCKFOTS-, VIKT-, VOLYM-BETING m. fl. — särsk.
α) mer l. mindre bildl. (jfr β β’). Ingen .. bör inför Gud bestämma värdet af sin uppoffring och inlåta sig uti beting för sina pligter. Ödmann Str. förs. 1: 463 (1800). Att tjena Gud med hänsigt till lönen, är dagakarlens beting. Dens. Anv. t. skrift. 29 (1822, 1823). Dessa offerlöften, som likna ett slags beting med den Allsmägtige och tyckas göra ett intrång i hans Försyn. Franzén Minnest. 2: 347 (1829).
β) i förb. (jfr δ slutet), ngn gg efter beting, på ackord. Arbeta på beting. Lämna, ställa, taga, utföra (ett visst arbete) på beting. Möller (1790). Arbetsaflöningen (vid Sala silfververk) bör, så vidt görligt är, ställas på beting. Bergv. 4: 572 (1822). Att taga extrapost eller ock ett åkdon efter beting. Rydqvist Resa 57 (1838). Alla arbeten, med hvilka sådant lämpligen kunde ske, stäldes på beting, hvarigenom arbetsprodukten ansenligen ökades. De Geer i 3 SAH 1: 108 (1886). Carlsson var nog fiffig att de dagar han var borta ge gossarne arbete på beting, så att de skulle dika så många famnar, plöja så många tegar, fälla så många träd, och sedan vara lediga. Strindberg Hems. 62 (1887). Cederschiöld Rytm. trollm. 177 (1905). — särsk.
α’) i jämförelser för att beteckna den ifver l. ihärdighet hvarmed ngt göres; jfr BETALA 1 c δ. Fröken Larsson från Malmö .. satt och andades småländsk barrdoft alldeles som på beting. Hedenstierna Fru W. 21 (1890).
β’) mer l. mindre oeg. l. bildl. (jfr α). Arbetar lärlingen (dvs. skolynglingen), så till sägandes, efter beting, icke, som nu, för dagspenning, så … Tegnér 3: 286 (1827). Att ungfolk bry hon tagit på beting. Gellerstedt Fr. hemtr. 25 (1905) [jfr fr. prendre à tâche].
γ) konkretare.
α’) (mindre br. utom i vissa fack) om aftalad(t) arbete l. prestation; äfv. allmännare: (förelagd) uppgift, göra. Dagen efter betingets slut går manskapet åter på paraden. Günther Förf. 2: 282 (1852; efter handl. fr. 1837). Dagbefälet skall .. taga kännedom om de arbeten och beting, som blifvit deras trupp tilldelade. Tj.-regl. 1858, 2: 359. När qvällen skymde, kom humlen fram, / man fick sitt beting och satt allvarsam. Melin Huml. 8 (1882). Ett svårt beting. Sundén (1885). Snart hade vännen Strand gnott igenom sitt beting. Hedenstierna Fru W. 129 (1890; i fråga om sång). — (föga br.) Det var ett styft beting ta sig fram, när drifvorna hopades som kullar och åsar. O. Rosén i Ups. n. tidn. 1905, julnr s. 4.(†) Denna brobyggnad är ett godt beting. Almqvist (1844; betecknadt ss. mindre br. än betingsarbete). — jfr DAGS-, LIFS-BETING.
β’) [jfr t. bedingung i motsv. anv.] (föga br. utom i vissa fack) om aftalad lön l. ersättning för arbete l. prestation. När Amphictyonerne hade för trehundrade talenter borttingat uppbyggandet af det tempel i Delphi, som nu står qvar ..; så föll det på Delphernes lott att erlägga fjerdedelen af betinget. Carlstedt Her. 1: 366 (1832). Han har slutat arbetet och skall nu gå att få ut sitt beting. Dalin (1850). Sänkes betinget, så snart arbetaren förmår bereda sig större inkomst än den för honom beräknade, lär han sig snart att ej utveckla någon särdeles drift vid arbetet. Wetterdal Grufbr. 355 (1878). — jfr MEDEL-, PENNING-BETING.
γ’) (föga br. utom i vissa fack) om kontrakt angående betingsarbete. Sjukhuschefen (bör) .. gemensamt med Sjö-Militiæ-Kontoret upprätta och till Stations-Befälhafvarens fastställelse öfverlemna beting till persedlarnes iståndsättande. Regl. f. styr. o. ekon. v. fl. 1836, s. 142. Sjömilis-kontoret uppgör och Befälhafvande Amiralen fastställer beting om reparation af kommisspersedlar. Günther Förf. 2: 282 (1852; efter handl. fr. 1838).
δ) (föga br. utom i Finl.) aftal om leverans på vissa tider af vissa förbrukningsartiklar. — särsk. i förb. på beting (jfr β). Mjölk, smör på beting. Mjölk och grädde, på månadtligt beting, då varan kan blifva hemburen. Hfors tidn. 1863, nr 92, s. 3. — jfr MJÖLK-, SMÖR-BETING.
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. t. samt af d. betingelse] (numera föga br.) om villkor som före l. vid ömsesidig uppgörelse uppställes af någondera parten; förbehåll, villkor, stipulation; jfr BETINGA 5. Schroderus Liv. 490 (1626). Domen (i Reval) .., then Besattningz Knechtarne them Swenskom vpgåfwo på sådant beting, at them ther emoot skulle tilställas halffparten af then Sold Hermästaren them skyldig war. Girs E. XIV 4 (c. 1630). Göra något med beting, Præviis conditionibus quid facere. Sahlstedt (1773). Hvi ger man Rimström ej Tvåhundra (näml. riksdaler); mot beting / At årligt skrifva .. ingen ting. Kellgren 2: 133 (1783). Det enda beting som jag gör, är, at .. ni .. besöker den gamla Christian Schwartz. Eurén Orth. 3: 69 (1794). (De småländska upprorsmännens) klagomål och beting emottogos af dertill förordnade män. Franzén Minnest. 1: 273 (1819). För brödren sattes då två beting: / sin syster skulle de ge kung Ring, / .. om ej, så toge han land och krona. Tegnér 1: 82 (1825). Arfsalscontractet, hvarigenom en jordägare afstod sin jord åt någon emot beting af vård och underhåll för sin öfriga lifstid. Nordström Samh. 2: 664 (1840). Almqvist (1844; betecknadt ss. mindre br.). Jag gifver dem icke åter, utom under två beting. Sv. folks. 141 (1844). Han beviljade det utan allt beting. Dalin (1850). Jag (nöjes) med om han ger andra hälften (af böterna) / Åt mig till bruk, .. / Med två beting dessutom: först (osv.). Hagberg Shaksp. 12: 376 (1851). Mest skulle det täckas mig, om du hos mig toge fast uppehåll på de beting, du själf önskar. Bååth Egils saga 123 (1883). jfr: Ingen född af qvinna / Skall ohämnad tränga fram till thronen, / Innan ett beting han gett och svurit. Svärjen lejd och vård åt förarn Anton. Runeberg 2: 303 (1833, 1852). — jfr FÖRGÅNGS-BETING.
3) (numera knappast br.) förutsättning, villkor; jfr BETINGA 6. Om för naturen af en ljusstråle värmet är ett nödvändigt beting, eller icke, är ännu ej med visshet kändt. Berzelius Kemi 1: 15 (1808). Intet steg inom culturens sfer är för sig särskildt, utan det har alltid i ett föregående sitt beting. L. Hammarsköld i Sv. lit.-tidn. 1813, sp. 39. (Blott filosofien) kan undervisa hvad det sanna Lifvet är, .. på hvilken väg det skall sökas, och under hvilka beting det skall vinnas. Atterbom Philos. hist. 359 (1835). Första betinget för ett arbetes konstnärliga värde måste .. vara en viss helgjutenhet. Sturzen-Becker Sv. skönlitt. 92 (1845). Mitt bemödande blef nu att lära fransyska, tyska och engelska språken såsom nödvändiga beting för enskild undervisning. Berzelius Själfbiogr. ant. 16 (c. 1845). Det nya stora har det gamla lilla / Till sitt beting, sitt upphof och sitt fog. Börjesson Statshvälfn. Afsked (1866). Linder Regl. 209 (1886; som öfv. af betingelse).
Ssgr (i allm. till 1 b): BETINGS-AFLÖNING03~020. jfr -LÖN. Vid arbetarnes aflöning och vidmakthållande märkas frågorna om tidsaflöning, betingsaflöning o. s. v. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 233 (1891).
-ARBETARE~0200. Regl. f. styr. o. ekon. v. fl. 1836, s. 154. Se på den tröge daglönaren och den driftige betingsarbetaren. Hvilken åtskilnad dem emellan! Rundgren Minnen 3: 143 (1878, 1889). Konow (1887).
-ARBETE~020, äfv. ~200. Våre Grufvebrytningar (hafva), efter handen, blifvit stälde på betings-arbeten. Lillienberg Præs. i VetA 1781, s. 12. Allt betingsarbete måste så anordnas, att arbetaren erhåller full ersättning för hela sitt arbete och sålunda ej någon bestämd gräns stadgas för den förtjenst, som är honom tillåtet att uppnå. Wetterdal Grufbr. 355 (1878). Betingsarbetet har .. den fördelen för arbetaren, att han kan arbeta längre eller kortare tid, allt efter som han orkar eller finner nödigt. Aldén Medb. 4: 30 (1885, 1896).
-BRYTARE~200. bergv.
1) grufarbetare som bryter (malm osv.) på beting; jfr -TAGARE a.
2) om gruffogde som mot viss ersättning per ton bruten malm osv. åtagit sig brytningen af en grufva, ackordsbrytare; jfr -TAGARE b. Hela grufvan var bortackorderad till en betingsbrytare. G. A. Granström i Jernk. annal. 1876, s. 19.
-BRYTNING ~20. bergv. brytning (af malm m. m.) gm betingsbrytare.
a) motsv. -BRYTARE 1.
b) motsv. -BRYTARE 2, ackordsbrytning. Betingsbrytningen är det mest förkastliga sätt att bryta en grufva, som gerna kan tänkas. T. Nordström i Läsn. f. folket 1875, s. 90.
-GÖROMÅL~002 l. ~200. För odlingar och andra betingsgöromål äro Svenske arbetare mycket eftersökte (i Norge). C. F. Bergstedt i Sv. tidskr. 1875, s. 509.
-KONTRAKT~02. Den djerfve ingeniören (Kind) .. lät i betingskontraktet (om borrning af en brunn i Passy) inrycka en bestämmelse, enligt hvilken den besparing, som kunde göras å det nu nämda beloppet, skulle lika fördelas emellan honom och staden. Uppf. b. 3: 80 (1873).
-LÖN~2. jfr -AFLÖNING. Jernk. annal. 1818, 2: 48. Arbetaren (vid Sala silfververk bör erhålla materialierna) .. emot betalning, som af betingslönen innehålles. Bergv. 4: 572 (1822). Stycklönen (bestämmes) efter det utförda arbetet. Den .. kallas ock betingslön. Aldén Medb. 4: 30 (1885, 1896).
(1 b δ) -MJÖLK~2. —
-PRIS~2. Tekn. tidn. 1871, s. 77. Enighet .. såväl beträffande betingspris som arbetsvillkor. PT 1904, nr 277 A, s. 2.
(1 b δ) -SMÖR~2. —
-TAGARE~200. särsk. bergv.
a) = -BRYTARE 1.
b) = -BRYTARE 2. Betingstagaren bryter oftast endast den malm han kan beqvämt komma åt och dertill all sådan, utan att afsätta pelare eller band till stöd för grufvan, och i allmänhet utan att tänka på en framtida, fortsatt brytning. T. Nordström i Läsn. f. folket 1875, s. 90.
-TRYCKARE~200. Björkman (1889).
(2) -VIS, adv. (†) Dalin (1850; med hänvisning till betingningsvis).

 

Spalt B 1997 band 4, 1907

Webbansvarig