Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BETA be3ta2, v.5 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING, sbst.3
Etymologi
[af BETE, sbst.2; jfr ä. dan. o. dan. dial. bede, eng. bait; möjl. är dock ordet i bet. 1 samma bildning som BETA, v.1—4]
1) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. eng.] (†) medelst bete (se BETE, sbst.2) locka (fisk) på kroken, fiska (med bete), meta. (Kung Valdemars söner) ginge sigh till siögestrand, / the satthe sigh nidh till att bethe. Visb. 1: 9 (c. 1570).
2) jäg. o. fisk. förse (fångstredskap m. m.) med lockbete, i sht (refvar, metkrokar o. d.) med agn, agna. (Metdonens) krokar måste betas med gli, eller små fisk. Schultze Fiskaren 180 (1778). Betning af jagtplatsar är detsamma som åtelns ditläggande. Swederus Jagt 323 (1832). Man (brukar) begagna långref, betad eller agnad med nors, .. för fångande af gädda och lake. Schröder Fiske 16 (1900). Jag .. doppade torrt fårkött i brännvin och betade därmed fällorna. Kolthoff Djurens lif 352 (1901). (Giller) betade med gamla kardborrar (för fångst af steglitsor). Winter Fågelkås. 82 (1906).
Särskild förbindelse:
BETA PÅ 10 4. till 2: agna, sätta på bete (se BETE, sbst.2). När fiskaren således slipper att beta på refven, under det hon utlägges, kan utläggningen ske i hvad väder som helst. C. U. Ekström hos Wright Fisk. Bih. 23 (1837). Vill (man icke) stå opp om morgonen tidigt, så metar man sina mörtar om aftonen och betar på om morgonen i behaglig tid. Strindberg Blomst. 43 (1888).

 

Spalt B 1919 band 3, 1906

Webbansvarig