| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESMITTELSE besmit4else, i Sveal. äfv. 0302 (besmi´ttelse Weste; besm`ittälse Almqvist), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell m. fl.; m. Sahlstedt, Weste, Almqvist m. fl.); best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till BESMITTA.
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.] (i sht i religiös stil) till BESMITTA 1: orenhet; fläck; numera ej om yttre orenhet. Besmittelse, Macula, inquinamentum. Lex. Linc. (1640). I skolen ej sätta för honom (dvs. förf., som antogs vara hedning) ett trädkärl, ty den hedniska besmittelsen tränger sig så djupt i trädet, att du i all evighet ej rentvår det. Castrén Res. 1: 170 (1842; yttradt af en rysk karelare till några af hans landsmän). — särsk. till BESMITTA 1 b: orenhet, befläckelse. Ath the hafua återhåldh åff (dvs. afhålla sig från) affgudhars besmittilsze. Apg. 15: 20 (NT 1526; Luther: vnsawberkeyt). Görom oss reena aff alla kötzsens och andans besmittelse. 2 Kor. 7: 1 (Därs.; Luther: befleckung). Hiertan renade från all besmittelse. Dalin Arg. 1: 336 (1733, 1754). Din belägenhet må vara .. aldrig så öfverhöljd af besmittelser. Thomander Skr. 1: 207 (1842). Rena sig från materiens besmittelse. Cornelius Lärob. 15 (1860, 1878); jfr 2 b. Verlden uppstår ny / Ur helvetets besmittelse och dy. Strandberg 5: 54 (1862). Tror du då .., att allt detta ljufliga .. kan vara idel pest och besmittelse? Levertin N. dikt. 78 (1894); jfr 2 b.
a) [jfr motsv. anv. i d.] (numera knappast br.) (sjukdoms)smitta. At för beggie parterna (dvs. dem som hafva smittosamma sjukdomar o. dem som hafva andra sjukdomar) wore å(t)skilieliga (dvs. skilda) badstugur (i ”hospitalen”), så at the för besmittelse skul icke badade tilhopa. L. Petri Kyrkoord. 93 a (1571). Contages .. Besmittelse Die Seuche. Florinus Voc. 206 (1695). Angelike-Rot .. bevarar för pestilentialiske luften, eller ock thenna siukdomens besmittelse. Quensel Alm. (Sthm) 1724, s. B 2 a. Venerisk besmittelse är svår att bota. Dalin (1850).
b) (i sht i religiös stil) till BESMITTA 2 b: (andlig) smitta; fördärf. Rensa min hugh och sinne aff alla synders besmittelse. Liturg. 1576, s. 18 b. Thenna besmittelsen och fördärfwelsen (dvs. arfsynden). Muræus 1: 15 (1648). (Yppighetens) besmittelser utvidga sig alt ifrån Konungen in til de Nedrigaste (dvs. lägste) af folcket. Ehrenadler Tel. 907 (1723; fr. contagion). Den inre faran af verldslig besmittelse tilltog sedan kyrkan blef herrskande. Geijer I. 6: 39 (1839). Såsom spetelskan, så är ock synden en besmittelse, en styggelse, en förruttnelse, en lefvande död. Franzén Pred. 4: 234 (1844). (Jesu moder kunde icke) meddela den gudomliga lifsfrukten någon mensklig besmittelse. Melin Pred. 2: 50 (1847); jfr 1 slutet. Cavallin (1875). — jfr SYNDA-BESMITTELSE.
Spalt B 1593 band 3, 1905