Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERZELIIT bärse1lii4t l. bær-, l. bær1se-, r. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. olika slags berzeliit) -er (Hj. Sjögren i Geol. fören. förh. 1891, s. 788).
Ordformer
(berzelit Berzelius)
Etymologi
[liksom eng. o. fr. berzeliite af t. berzeliit, bildadt af tysken O. B. Kühn 1840 af namnet BERZELIUS o. den i mineralnamn vanliga ändelsen -it; jfr BERZELIANIT]
miner. benämning på ett mineral som består af arseniksyra, kalkjord, talkjord o. manganoxidul (samt spår af järnoxidul). Berzelius i Årsber. t. VetA 1841, s. 141. A. Erdmann Min. 519 (1853, 1860). I tunnprof visar sig Berzeliiten nästan ofärgad hvit; den har annars .. en färg emellan gulhvit och honungsgul. A. Sjögren i Geol. fören. förh. 1874—75, s. 534. Berzeliit .. Endast funnen vid Långbans grufvor. Hj. Sjögren Min. 138 (1880). — jfr PSEUDO-BERZELIIT.
Ssg: BERZELIIT-MINERAL0103~ l. 1003~002. V. Lindgren i Geol. fören. förh. 1884—85, s. 292. Hj. Sjögren Därs. 1891, s. 786.

 

Spalt B 1358 band 3, 1904

Webbansvarig