Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEREFVA, v. -ade.
Etymologi
[af mnt. bereven; jfr ä. d. bereffuen godtz; se BE- o. REFVA, v.]
(†)
1) (med vidjor l. rep l. snöre o. d.) ombinda l. omvira l. omlinda. Hoo (af kronans båtsmän) szom (af det tagna bytet) vpslår kistor tunnor byltor eller nogot bereffued godtz, vtan hoffuitzmandtz villie eller vitzskap. G. I:s reg. 10: 130 (1535).
2) binda l. vira l. linda (rep, snöre o. d. omkring ngt). Lin, som berefvades om dem (dvs. fyrkransarna). C. Adlersparre i VittAH 3: 249 (efter handl. fr. 1569).

 

Spalt B 1242 band 3, 1903

Webbansvarig