Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BELÖPA belø4pa, i Sveal. äfv. 032 (belö´pa Weste; bel`öpa Almqvist), v. -er, -löpte l. (sällan) -lopp, -löpte l. (sällan) -lupo, -löpt l. (mindre ofta) -lupit (belop(p), belåp Tegel G. I 1: 130 (1622), Sahlstedt (1773), Runeberg 1: 109 (1832), Holmberg Nordb. 520 (1854), Cygnæus 4: 338 (1872). belupit Lind (1749), Nilsson Ur. 2: 119 (1864). belöpte Askelöf Objudne g. nr 27, s. 2 (1829), Skogman Bank 1: 106 (1845) osv.); se för öfr. LÖPA, v.1
Etymologi
[fsv. belöpa, anträffadt bl. ss. refl., liksom d. beløbe af mnt. belopen; jfr holl. beloopen, t. belaufen; se BE- o. LÖPA, v.1]
I. i fråga om antal, summa, belopp, myckenhet o. d.
1) uppgå l. gå l. stiga (till ett visst antal, en viss summa, en viss myckenhet); jfr BESTIGA (SIG).
a) intr. (o. tr.).; beloppet uttryckes
α) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (numera knappast br.) med adv.; jfr LÖPA, v.1 Så högt som skadan belöper. Weste (1807).
β) [jfr motsv. anv. i ä. d. o. ä. holl.] (†) med obj.: uppgå till, gå till, stiga till; utgöra; jfr LÖPA, v.1 Böthe så mycket som hennes arf å Fädherne och Mödherne belöpe kan. Lagförsl. 121 (c. 1609). Mantahlen vidh begge sochnerna belöper vidh pass 44. Växiö domk. akt. 1683, nr 112. Ofvanbro (byalag utgör) .. 172 daler 16 öre Silf:mt .. i Grufve-hjelp, som med de öfrige Ränte-persedlar tillsammans belöper 10695 dal. 12 öre Silf:mt. Hülphers Dal. 81 (1762).
γ) (numera föga br.) med prep. till: gå till, uppgå till; jfr LÖPA (till). Collecten af församblingarne kan belöpa till 12 .. Tunnor wid Pass. Växiö domk. akt. 1686, nr 213. Strinnholm Vas. 2: 267 (1820).
b) refl.; beloppet uttryckes
α) [jfr motsv. anv. i t.] (numera föga br.) med adv. Uppå thet at Mantaalet och Folckzens Löhn och Förtäring icke belöper sig högre, än som Affwelen och Winningen thet kan fördraga. Brahe Oec. 56 (1585).
β) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) med sbst. utan prep. = a β. G. I:s reg. 17: 375 (1545). Summan belop sigh fempton tusend Marck Orttiger. Tegel G. I 1: 131 (1622). Rudbeck Bref 1: 63 (1670).
γ) [jfr t. sich auf etwas belaufen] (numera mindre br.) med prep. : gå på l. till, uppgå till. Theras Godz .., som vppå 6. Millioners wärde sigh belöper. N. Av. 25 Sept. 1656, s. 1. Skillnaden belöper sig kanske på ett helt tiotal af år. Blanche Bild. 2: 74 (1864). Den schweiziska urtillverkningen .. belöper sig på 4—5 mill. fickur årligen. NF 16: 1508 (1892).
δ) [jfr motsv. anv. i d.] med prep. till = a γ; jfr LÖPA (sig till). Bolagets fonder belöpa sig till omkring 70 millioner kronor. (Kolet) belöper sig till någre tusende Stiger. G. I:s reg. 18: 837 (1547). Schroderus Uss. D 4 b (1626). En viss summa .. hvilken .. jemte böterne belopp sig til 2000. Riksd:ler. Dalin Hist. III. 2: 332 (1762). (Grisarnas) mängd .. till åtta sig belopp. Livin Kyrkost. 90 (1781). Kyrkotionden af häradet belopp sig till 626 tunnor. Hallenberg Hist. 1: 352 (1790). Den (leding) Anund Jacob hade ute mot k(onung) Knut i Danmark belopp sig till 480 skepp. Holmberg Nordb. 520 (1854). Skulden belöpte sig till omkring 760,000 kronor. De Geer Minnen 2: 251 (1892).
ε) (numera föga br.) med prep. öfver: gå till mera än. Infanteried hoos H. K. M:t belopp sig inthed öfver 10,000 man, och cavalleried till 8 eller 9,000 hästar. RP 2: 195 (1632); jfr δ.
2) (vid fördelning) komma (på ngn l. ngt l. på ngns andel), i räkning l. konto komma (på).
a) intr.
α) (numera bl. jur. o. kam.) med prep. på (å); jfr LÖPA (på). Att (smör-)tunnan ginge oss vt för 8 daler, eller och szå monge aff the Danske marchestycke som ther opå belöpe kan, nämpligen 24 stycker. G. I:s reg. 17: 432 (1545). Huru mykit på huar .. frälsesbonde belöpa kan. Rääf Ydre 1: 361 (i handl. fr. 1603). Belöper altså på hvart helt Hemman åtminstone 1785 Tunneland. Tuneld 2: 146 (1746, 1773). Så stor del (af bevillningen) .. som .. på hvar Person belöpa kan. Kungör. ang. bevilln. 7 Maj 1792, s. 7. Då någon innehade ett gods, köpt både för kapital och renta, borde honom icke godtgöras mera af de deraf uppburna inkomster, än som skulle belöpa på det ursprungliga kapitalet. Carlson Hist. 3: 272 (1874). Utredning af, huru mycket af qvarlåtenskapen på hvarje delegare i boet belöper. VL 1893, nr 253, s. 2. Anslagshöjningar .. till sammanräknadt belopp af .. 6877800 kronor, hvaraf det mesta .. belöper på extra ordinarie anslag. SD(L) 1897, nr 28, s. 2. Å fastigheten belöpande skog. PT 1899, nr 232, s. 4; jfr 4.
β) (numera bl. jur. o. kam.) med prep. för. Han underrättade sig om .. bekåstnaden som belöpa kunde för hvart och et skiepp under varande resa. Ehrenadler Tel. 480 (1723). Arfvode (till gode män o. sysslomän), som (vid konkurs) belöper för egendom, hvilken är intecknad. SFS 1890, nr 13, s. 2; jfr 3. Bodin o. Palmgren Själfdeklar. 63 (1902).
γ) (†) närmande sig 1, med prep. (e)mot: svara emot. Uthräckna .., huru stoor och myckin, åhrsens wissa Vthgifft och förtäring, ther emoot (dvs. mot ens inkomst) wil belöpa. Brahe Oec. 51 (1585).
b) refl.
α) med prep. (jfr a α); jfr LÖPA (sig på). Szå mykit szom på hännes annpart vdi szamme gäldt szig belöpe kunde. G. I:s reg. 16: 68 (1544). En sådane hoop wijnn, som sig opå en slijk Summa Peninger belöper. Därs. 18: 159 (1546). RP 8: 360 (1640). Sådana gods (skulle) .., så mycket sig på hans andel belöpa kunde, afstås. Botin Hem. 2: 211 (1756, 1789). Tänken nu efter huru mycket belöper sig på en hvar. Stiernstolpe DQ 4: 294 (1819). Genast till maten jag lopp, att bereda min mage till fastan. / Mycket belopp sig dock icke på mig. Runeberg 1: 109 (1832). Vi behöfde .. att vara flitiga (vid kartarbetet) om vi skulle medhinna att renrita och sammanfoga allt, ty det belöpte sig ungefär elfva qvadratmil på hvar och en. H. Lilljebjörn 2: 96 (1867). Det antal soldater, som belöpte sig på landskapet enligt rotering. Mechelin i Finland 123 (1893). — (mindre br.) bildl. Så mycken enfald belöper sig icke på en slug Ananias. Ödmann Str. förs. 1: 292 (1799). Elin hade hos sin moder .. lärt sig litet mera folkskick än som annars belöper sig på bygdens allmoge. Knorring Torp. 1: 102 (1843).
β) (†) med prep. för (jfr a β). Inom en dalkarls hushåll belöper sig icke, åtminstone ej i nödår, en sådan barlast för hvar person. Järta V. skr. 2: 215 (1823; om visst kvantum födoämnen).
3) (numera knappast br.) (vederbörligen) utgå. I Crono- Utskylder belöper (i Malung) .. 137 dagsvärken (m. m.). Hülphers Dal. 270 (1762). — särsk. (†) refl., med prep. af. Wij .. förläne Söfwerijn Kijll .. (följ. gårdar) med thet Landgille, som sig ther aff belöper och annen wår och Cronones rättigheter som ther afgå pläger. G. I:s reg. 18: 15 (1546). Thett interesse der aff (dvs. af hennes fordran) sigh belöpe kann. Oxenst. brefv. 5: 72 (1614).
4) (i kameralstil) i p. pr. i adj. anv., motsv. 2 o. 3: som faller l. kommer på ngn l. ngt l. ngns andel l. konto l. bör utgå (för ngt). Korrespondent, som sjelf åsätter sina bref belöpande frimärken. Geijer Postförf. 241 (1861, 1890). Det för försändelser i tjensteärenden belöpande postporto. Tj.-regl. 1889, s. 83. Förtullad vara, för hvilken belöpande tull jernvägsförvaltningen påföres. SFS 1890, nr 3, s. 2. — i numera obr. uttr. Deras belöpande andel i stats-skulden. Askelöf Objudne g. nr 27, s. 2 (1829). jfr: Att fördela och uppbära de belöpande skatterna inom sitt .. district. Nordström Samh. 1: 21 (1839); jfr 3.
II. (†) om tid, refl.: löpa, förrinna, förgå, lida. Effter at tiden sig fast belöper .. och en högh helg tilstunder. RA 3: 423 (1594). Och hafwer nu belupett sig fyra och itt halftt åhr sedan .. Ewa af reeste. Växiö domk. akt. 1655, nr 239.
III. [jfr ä. d. beløbe i bet. löpa öfver, ä. holl. i p. pf. beloopen, öfvertäckt, beväxt, t. belaufen, sträcka sig öfver, betäcka, öfverväxa] (†) i pass.: blifva l. vara öfvervuxen, öfverväxas. Then Ängen som af Mossa belöpes. Risingh Landb. 10 (1671). — jfr GRÄS-, IS-, MOSS-BELUPEN.
Anm. Det hos Melin Gr. lex. 1: 810 (1845) förek. uttr. belöpa bergen i bet. löpa öfver bergen [jfr t. belaufen] torde icke hafva förekommit i det verkliga spr.

 

Spalt B 1098 band 3, 1903

Webbansvarig