Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BELÄSEN belä4sen, i Sveal. äfv. 032 (belä´-sen Weste; bel`äsän Almqvist), p. adj. -set ((†) -sit Dalin Arg. 2: 241 (1734, 1754)); -sne, -sna; -snare (gradf. dock föga br.).
Etymologi
[af t. belesen; jfr holl. belezen; se BE- o. LÄSA, v.2]
(numera mindre br.) = BELÄST. Hon war .. så beläsen uti Gudz helige ordh, / Att näpplig hennes make man kunde finna. Carl IX Rimkr. 49 (c. 1600). Han är en beläsen karl och uthi Jure mycket förfahren. Consist. Abo. 1: 350 (1648). En .. beläsen Historicus. Dalin Arg. 1: 12 (1732, 1754). (En yngling som tvingas att studera 12 timmar om dagen) blir beläsen, han blir intet lärd. Därs. 2: 32 (1734, 1754). (Patkull) var väl beläsen i åtskilliga vackra vetenskaper. Nordberg 1: 827 (1740). Dalin Hist. III. 1: 263 (1760). Den mycket beläsne .. Langebek. J. Ihre i 1 VittAH 3: 130 (1777). Om lecturen roar dig, / Väl! i förädling af ditt väsen / Låt den då blygsamt röja sig, / Men ej i tonen af beläsen. Lenngren 2 (1798). Han var beläsen i statsvetenskapliga skrifter. Malmström Hist. 4: 158 (1874). (†) Ther vtaf hafwer jag lärdt .. tala och skrifwa så god Swenska, som någor Latinisk beläsen man .. talar och skrifwer sin Latin. Swedberg Schibb. d 3 a (1716). — jfr O-, VÄL-BELÄSEN.

 

Spalt B 1085 band 3, 1903

Webbansvarig