Publicerad 1902   Lämna synpunkter
BEKNYTA, v.
Etymologi
[af BE- o. KNYTA; jfr ä. d. beknytte]
(†) binda, fängsla. Hur mången fräkker Man, then elliest Berg kan bryta / Får see thet samma Garn (dvs. kvinnans hår) kan all hans Kraft beknyta. Spegel Guds verk 193 (1685).

 

Spalt B 956 band 3, 1902

Webbansvarig