Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEGAGNA begaŋ4na, i Sveal. äfv. 032 (bega´gna Weste; begànngna Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE (Ahlman 1: II (1874), SAOL II (1900)).
Etymologi
[af BE- o. GAGNA, möjl. under påverkan af t. benutzen, benützen l. af d. benytte (sig af); jfr BENYTTJA samt BETJÄNA (sig af)]
Anm. Ss. uppslagsord i ordbok är begagna uppvisadt först hos Widegren (1788; se under 3 b α). I litteraturen anträffas det ngt tidigare; se ex. under 3 a α, β, b β.
1) [jfr motsv. anv. af GAGNA] (†) vara till fördel för, bereda fördel åt, gagna. 488,106 mantalsskrifne Arbetare (måste) förskaffa Säd, Lifsmedel och andra Behof åt 2,800,000 menniskor. Därföre är det icke underligt, at man stundom saknar det nödvändiga, då en persons arbete skall begagna sju. Lagerbring Hist. 1: 16 (1796).
2) [jfr motsv. anv. af GAGNA] (†) vinna, erhålla. (Järnbruk) som icke hafva lika förmonlig belägenhet (som de förut nämnda), men likväl kunna med längre forslande begagna afsättning deråt (dvs. åt sitt järn). Sv:s r:s ständers bevilln. 1812, s. 59.
3) [jfr motsv. anv. af GAGNA i ä. nysv. samt i sv. dial.] bruka, använda; tr. o. refl. jfr OBEGAGNAD. Anm. En viss skillnad i bet. mellan den tr. o. den refl. formen är på väg att utvecklas, i det att språkkänslan är böjd att gifva företrädet åt den förra i bet. använda, bruka, nyttja (se nedan a β, b β), men däremot föredrager den senare i bet. draga fördel af (se nedan a α, b α).
a) tr.
α) draga fördel af (ngt), göra sig nytta af, begagna sig af, betjäna sig af, tillgodogöra sig; numera i sht med afs. på tid, tillfälle o. d. Habilt begagnande omständigheterna. HSH 7: 286 (c. 1750). Begagnom stunden som tyrannen .. / .. oss lemnar. J. G. Oxenstierna 4: 11 (1815). Gustaf .. begagnade Erkebiskopsstolens ledighet att fängsla mannen (dvs. Johannes Magni) qvar i Sverige. Strinnholm Vas. 2: 407 (1820). Han (dvs. den redlige köpmannen) begagnar hvarken den enfaldigas lättrogenhet, eller den nödställdas förlägenhet, eller den oerfarnas öfverraskning. Wallin Rel. 2: 129 (1820, 1827). Rådet sökte begagna missnöjet för att framkalla petitioner om riksdag. C. G. Malmström enl. Kindblad (1867). Han måste nu begagna ögonblicket och grundligt tala ut. Cederschiöld Riehl 2: 90 (1878). Vi begagna med glädje detta tillfälle att betyga vår tacksamhet. Lyttkens o. Wulff Utt. Förord (1888). — särsk.
α’) (†) med afs. på grufva o. d.: tillgodogöra sig, exploatera. Silfvergrufvor finnas .. (i Kolumbia), men begagnas föga. Palmblad Geogr. 234 (1835, 1851).
β’) (mindre br.) med personobj.: använda, anlita (jfr β α’ slutet). (Regeringen hade) egenteligen ingen rätt att begagna karlen. Gosselman Col. 1: 177 (1828, 1830). (En krigsfånge, som) begagnats till publika arbeten. Bohman Vettern 1: 102 (1834). — (knappast br.) Omkring 1620 bodde en klok gubbe vid Ramshult i Kisa sokn, som af Ydreboar var begagnad. Rääf Ydre 1: 137 (1856).
β) använda, bruka, nyttja, göra bruk af; i sht med konkret obj. Ämnar du begagna järnvägen (l. diligensen), när du skall resa till N.? (K. XI) måste med hårdhandskarne, liksom en Carl IX, begagna verktygen. HSH 7: 193 (c. 1750). Stora speglar .. böra (icke) finnas i de vanligen begagnade rummen. Hartman Husläk. 18 (1828). År 1248 lades grunden till (Kölner-)dômen, och 1322 hade man hunnit så långt, att koret kunde begagnas för gudstjensten. Snellman Tyskl. 83 (1842). Vi hafva begagnat ett vågadt uttryck. B. E. Malmström 7: 396 (1845). När en s. k. bildad person tillåter sig att begagna de obildades språk. Därs. 399. Den, hvilken begagnat enskild undervisning. SFS 1862, nr 25, s. 8. En forntid, då man ännu begagnade runskrift. E. H. Tegnér i Ydun 63 (1869). För läsaren och begagnaren deraf (dvs. af lexikonet). Ahlman 1: II (1874). För fästande af qvistarne begagnas småstenar. Brehm 2: 91 (1875). Frans II, som led af kronisk hufvudvärk, .. (blef ordinerad) att deremot begagna fint pulvriserade tobaksblad. P. v. Möller Jordbr. 189 (1881). Då afvägningstuben begagnas, skall dess axel ställas vågrät. C. O. Nordensvan Handb. 2: 157 (1886). Sonen i huset .. begagnade (under leken) åtskilliga fina krigslister för att få fienden att bita i gräset. De Geer Minnen 1: 20 (1892). Kungen .. begagnade min penna för följande diktamen till statsrådsprotokollet. Därs. 2: 73. Han .. begagnade nu baden i Marstrand. Därs. 152. Alla kopparkärl. som hade begagnats vid gudstjänsten. 2 Kon. 25: 14 (öfv. 1896). — särsk.
α’) med predikativ bestämning inledd af som, såsom, till. Dictaturen begagnades till en tygel på Plebs. Svedelius Statsr. ansv. 58 (1856). De .. s. k. foderbetorna, som uteslutande begagnas till boskapsfoder. Arrhenius Jordbr. 2: 306 (1862). Författaren har .. väsentligen begagnat de classiske skriftställarne såsom källor och nyare lexicaliska arbeten såsom vägvisare till källorna. Cavallin Lat. lex. Förord (1871). Det passar sig inte att begagna gaffeln till tandpetare. Det passar sig inte 8 (1887). En stor farstu .. begagnades till matsal. De Geer Minnen 1: 12 (1892). Såsom murbruk begagnade de jordbeck. 1 Mos. 11: 3 (öfv. 1893). — (mindre br.) med personobj. (jfr α β’). Du (dvs. Tegnér) är för ädel, för hög, att begagnas till pöbelns orakel! Atterbom Lyr. 2: 110 (1820). Begagnas spioner .. såsom vägvisare. Tj.-regl. 1867, 4: 44.
β’) för att beteckna bruk l. sedvana att använda ett redskap l. instrument, ett klädesplagg, en förnödenhetsartikel o. d. som vanl. har bl. en enda hufvudsaklig uppgift; i sht i förb. med obj. i obest. form. Han begagnar (blåa) glasögon l. respirator l. lur. Han begagnar (aldrig) paraply l. galoscher. Att begagna ylle närmast kroppen. Han begagnar salt till nästan allt slags mat. Flor .. tjena endast vid resor ..; i öfrigt böra de icke mycket begagnas. Hartman Husläk. 18 (1828). Sängkläder få af arrestanter endast begagnas mellan Tapto och Revelj. Tj.-regl. 1858, 1: 320. På åtskilliga orter .. begagnas allmänt .. en af träd förfärdigad hästräfsa. Arrhenius Jordbr. 3: 346 (1862). Att begagna tobak. Uhrström Hemläk. 679 (1881, 1886).
γ’) i p. pf. ss. adj.: som varit använd (o. bär spår däraf). Begagnade kläder. Begagnade frimärken. Geijer Postförf. 47 (cit. fr. 1862). En något begagnad kortlek. Strindberg Hems. 138 (1887). Gamla begagnade böcker. SD(L) 1901, nr 218, s. 6. En begagnad men i särdeles godt stånd varande herrcykel .. till salu. LD 1901, nr 112, s. 1.
b) [sannol. utveckladt ur gagna sig af; jfr betjäna sig af] refl.
α) motsv. a α. Begagna sig af tillfället, af någons godtrogenhet l. förlägenhet. Begagna sig af en ting, To profit by a thing. Widegren (1788). Såsom de erbödo sig at taga mig i sitt sällskap .., begagnade jag mig gerna af deras anbud. Ödmann M. Park 194 (1800). Man bör både själf skickligt uppfinna och skickligt begagna sig af traditionen. Cavallin Skr. 14 (1879). Det enda fartyg, som kunde i nämnvärd mån begagna sig af kung Göstas nyss utfärdade privilegium. Rydberg Vap. 59 (1891). Det har alltid bjudit mig emot att begagna mig af något företräde, där jag finner, att alla borde njuta lika rätt. De Geer Minnen 1: 24 (1892).
β) motsv. a β. F(l)ere slags handtverkare begagna sig af Blåsbälgor. Fischerström 2: 214 (1780). När en gardeslöjtnant begagnar sig af samma sätt att fortröra sig (som en bonde), visar han dermed genast en bestämd böjelse för det pöbelaktiga. B. E. Malmström 7: 399 (1845). Man har för länge sedan iakttagit, att (Runeberg) .. i påfallande ringa grad begagnar sig af bilder. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 417 (1891).
Ssgr (till 3): A: BEGAGNANDE-RÄTT0300~2. (föga br.) nyttjanderätt. P. E. Lithander Motion i 1 kam. 1891, nr 33, s. 4.
B: BEGAGNANS-VÄRD030~2, adj. [med afs. på bildningssättet jfr ANAMMANSVÄRD] (knappast br.) Hvad .. (Johannes Magni) fann begagnansvärdt hos Saxo. Atterbom Minnest. 1: 74 (1847).

 

Spalt B 713 band 3, 1901

Webbansvarig