Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEDYRELSE, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
(†) vbalsbst. till BEDYRA, särsk. 1; mer l. mindre konkret: högtidlig försäkran, stundom närmande sig bet.: ed; jfr föreg. o. följ. Emädan han medh dyra och höga Contestationer och bedyrelser nekade. Växiö domk. akt. 1686, nr 121. Desse magter gjorde så starka bedyrelser om sin vänskap för Sverige. Höpken 2: 93 (1747). At Konungen vid den samma (dvs. vid domedagen) giort sina bedyrelser. J. Ihre i 1 VittAH 3: 140 (1777). En Lärare bör .. i barnens närvaro, underlåta alla onyttiga utropsord, bedyrelser, Svordomar. H. G. Porthan hos Leinberg Skolv. 3: 365 (1783). Sådana bedyrelser, som ”Gud skall veta”, ”Gud är mitt vittne”. Franzén Pred. 1: 281 (1841).

 

Spalt B 600 band 3, 1901

Webbansvarig