Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BARBARI bar1bari4 (barbari´ Weste), n.; best. -et, hvard. o. i poesi äfv. -t (Tegnér 2: 71 (c. 1815), 230 (1836)).
Etymologi
[jfr d. barbari, t. barbarei, fr. barbarie, af lat. barbaria, -ies, af barbarus (se BARBAR, sbst.1)]
1) till BARBAR, sbst.1 2: till stånd af råhet, brist på hyfsning l. civilisation; andligt mörker, brist på bildning, okunnighet. Ett wust oskickeligit Regimente eller barbarij ebland folckit. G. I:s reg. 14: 434 (1541). Baazius Upp. P 5 b (1629). Vår verld har nu begynt i vett och slughet blänka: / Af gammalt barbari är intet märke qvar. Nordenflycht QT 1746—47, s. 107. Barbariet är mensklighetens första steg. Geijer I. 2: 15 (1803). Norden, höljd af natt och barbari. Stagnelius 1: 130 (1812). All bildning står på ofri grund till slutet, / blott barbarit var en gång fosterländskt. Tegnér 2: 230 (1836). Det finnes intet vackrare skådespel än att se ett folk arbeta sig upp utur okunnighet och barbari. Agardh Bl. skr. 2: 105 (1837). Arkitekturen .. ådagalägger bäst den egendomliga blandningen af förfining och barbari (som kännetecknar Ludvig XV:s tid). Estlander Konsth. 5 (1867). Försjunka i barbari. Björkman (1889). jfr HALF-BARBARI. — särsk. i fråga om språk l. stil; jfr BARBARISERA a, BARBARISM 2. Om man intet med all macht i tid .. (mot oriktigt språkbruk) arbetar, är til befarandes, at .. (vårt språk) med tiden råkar i barbari, och går aldeles öfwer en enda. Swedberg Schibb. 171 (1716). Det var .. (Petrarca), som .. ryckte latiniteten ur det skolastiska barbari, hvari den före honom hade försjunkit. Geijer I. 1: 245 (1845). (Plural-)former, hvilkas barbari nu sticker oss bjärt i ögonen. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 522. jfr SKRIF-, SPRÅK-BARBARI.
2) till BARBAR, sbst.1 3: hjärtlöshet, grymhet, omänsklighet. Hvilket onyttigt barbari af kritiken (säger man), att störa lugnet af deras (dvs. en del författares), på en gång, första och sista stunder! Leopold 3: 399 (1794, 1816). (Denna handling är) den blodigaste illbragd. / Det värsta barbari, det lägsta skurkstreck. Hagberg Shaksp. 2: 316 (1847; eng. savagery). Gränsar då icke tvånget till en sådan utanläsning till barbari? Agardh Bl. skr. 1: 133 (1857). Cavallin (1875).
Anm. Om nomen propr. Barbariet se anm. under BARBAR, sbst.2

 

Spalt B 300 band 2, 1899

Webbansvarig