Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARFTAGANDE, sbst.2, m.||ig.; best. -en; pl. = l. -er.
Etymologi
[eg. p. pr. af ARFTAGA]
(†) = följ. Verelius Ind. (1681, under arftaki). Twist .. om rätta arftagande efter Barnets dödh. Dijkman Ant. 311 (1703). Kongl. Maj:t .. vil (icke) betaga Prästerskapet den frihet .., at arftaganderne .. sig emellan sielfve måge dela den efterlämnade Egendomen. Stiernman Riksd. 2692 (1727). Barn eller Arfftagande. Arnell Stadslag 340 (1730).

 

Spalt A 2192 band 2, 1901

Webbansvarig